Fortsätt till huvudinnehåll

Parfymerad.

Jag måste fått sömnbrist av mitt eviga drömmande i natt.
Eller kanske snarare av det eviga vaknandet efter drömmandet.
För jag har varit snurrigare än en karusell hela dagen, som om jag inte kan låta bli att tappa saker, snubbla, glömma bort, elller på annat sätt klanta till det.

Jag kom på den brillianta planen att eftersom maken lagom till middagstid ska ha möte med klubben där de lär folk att sparkas i pyjamas så kunde han få bjuda mig på lunch idag.
Så jag åker in till stan.
På perrongen märker jag att jag har "gjort en Å" (Bakgrundsinformation: Å är vännen som är "The Queen of handsprit", alltid en flaska till hands, men också ofta en flaska som har öpnnat sig och spillt ut hela sitt innehåll i väskan; göra en Å).
Så jag spenderar lunchen, och inköpen på second hand (inga kläder, lampor!), och inköpen på Clas Ohlson (så tråkigt att köpa nödvändiga saker), med en härlig odör av spritfest.
Man får hoppas att de tyckte den spritdoftande bruden var ovanligt fräsch trots sitt tillstånd.
Men att jag höll på och gå in i folk, gå uppför en nedåtgående rulltrappa, försökte betala med körkortet, och gick fel vid centralen kanske bara förstärkte det doften förmedlade.
Nu är jag hemma, och satt länge och väntade på att kaffet skulle brygga klart, utan att ha satt på den lilla apparaten.
Jag kanske borde sitta kvar i soffan resten av dagen, och hoppas att karusellen stannar snart.

Kommentarer

Anonym sa…
Jag är stolt över dig;) Jag kan även meddela att jag bekantat mig med en ny variant av fadäsen; den går ut på att ha en fickflaska i bussarongfickan på jobbet, luta sig över en säng eller så, och VOILA; 150 ml kall handsprit rinner nerför ena benet.. Kram/ Å

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...