attvarabob

Vi har ett resultat: " Så klart det gick bra! Det hade inte kunnat bli något annat resultat " sa kollegan. Jag måste be att få protestera, det hade kunnat bli Godkänt eller Icke godkänt också faktiskt. De betygen fanns med i skalan och därför på bordet. Människor som går omkring och "tror" saker, som dessutom bara utgår från att saker går bra. Skrämmande. Vet de inte hur världen ser ut? Tro, hopp och kärlek är vansinnigt opålitliga variabler, inte ens blod, svett och tårar grananterar något slags positivt resultat när man ställs inför en prövning.  Jag "tror" ingenting, jag kämpar på, ger det mitt bästa och håller tummarna. Ibland, som idag, kan jag andas ut och sträcka lite på mig, särskilt när betyget kom med en fin motivering från examinatorn. Sedan tar jag mig an nästa utmaning, med sviktande självförtroende och bristande hopp om att det kommer gå bra. Oavsett hur många gånger det tidigare gått bättre än bra.

Hobbyfotograf: Morgonrundan bjöd på skådespel. Det bjöd även på istäckta trottoarer, så det blev till att springa försiktigt. Fundering: Jag betraktade UPS medan de lastade av paket till ett postombud i fredags. Det gick till som så att paketen blippades med någon manick inne i bilen, för att sen kastas ut på gatan där de låg tills de hämtades av kollegan som gick in till postombudet med dem.  Innan de åkte hämtade de paket från postombudet som skulle åka med bilen. Ett paket låg lite ivägen när föraren skulle gå ur bilen, men sparkades undan.  En påminnelse om att inte beställa ömtåliga saker på nätet. Typ bara köpa kläder och mjukisdjur som tål att bli kastade i gatan.  Lättnad: Stressen och pressen fick nog, och då fick nog vara nog. Jag släppte skiten och lämnade in, för jag hade inte mer att ge. Skattjakt: Den regelbundna kontrollen av vad Lillfjant petat in under soffan gav detta resultat. Hon lyckades peta tillbaka ...

När man har haft samtal med sina chefer om vilka åtgärder som ska tas för att undvika att smälla in i den berömda väggen, känns det ju härligt att sitta med en arbetsrelaterad examensuppgift hela helgen. Easy peasy lemon squeeeeesy. I tisdags kom synpunkterna på det inlämnade utkastet, det jag inte hunnit jobbat så mycket jag önskat med, på grund av oplanerade åtaganden. Den färdiga produkten ska in denna tisdag.  När man suttit med texten en hel lördag och börjar känna sig klar, det är ju precis då man vill upptäcka att klimakteriehjärnan ställt till det igen. Av någon anledning hade jag " 2700 ord" i mitt huvud, men det ska ju vara max 2400. Så då ska ca 300 ord väck. Det är sjukt hur mycket 300 ord är.  Jag diskuterade med kollegan hur det var att hantera högskolestudier med alla dess regler, många punkter och otydligheter när man var i denna hormondimma. Vi var rörande överens om att det var något av en utmaning. Eller, rättare sagt det var som att läsa utan ...

Vad kan inleda advent bättre än en tidig löprunda? Jag glömde ju att i gårdagens 205 kronors fynd låg även en fodrad löpartröja från H&M sport. Helt sjukt mycket grejer för en sådan summa.  Tröjan hade lämpligt nog torkat efter tvätten lagom till denna kyliga morgon. Men eftersom rundan blev i någon slags snö-terränglöpning för att plogning sker två gånger per vecka så blev jag sjukt svettig i de vinteranpassade kläderna. Aldrig blir man nöjd. Tur att det var något mer effektiv snöröjning för några år sedan när jag började gå till och från jobbet, och springa, annars hade jag aldrig fortsatt. Lite terräng blev det även när jag skulle lämna in mitt utkast till universitetet. De hade liksom glömt att göra någon slags inlämning i inlämningsmappen. Det fanns ingenstans att ladda upp sitt dokument. Det fanns förövrigt ingen mapp döpt för min grupp heller, men jag kunde lista ut att jag tillhörde den andra av två grupper med samma namn. Så det blir att lämna i...

Den här helgen var vikt åt att plugga. Pyret åkte iväg med Polarn och sin pappa, jag slog mig ner med datorn, en hög med böcker, och 6 sidor av ett virrvarr av referenser.  Även om utbildningen är intressant är den ju en del av jobbet, det känns inte superkul att jobba utan betalt. Dessutom känner jag att jag verkligen, verkligen hade behövt ledigt, bara vara, inte tänka. Men uppgiften var för stor för att hinna med på arbetstid och utkastet ska lämnas in på tisdag. Det går ju inte alltid som planerat. Efter ett par timmars knackande på tangenter behövde jag rast. Jag tog en långpromenad i snömodden och tittade in i nya favorit secondhandbutiken. Den levererade kan man säga, det blev tema blus. 2 blusar från STOCKH LM. Blått e flått från DRY LAKE. Mer svart, för jag bor i svart för det mesta, från IN WEAR. En glad prick från HOLLY & WHITE Ibland vågar jag lite färg, från twist & tango. K...

Bara sådär så var tre månader förbi och vår student går tillbaka till skolbänken. Vi tackade för att få övat oss på handledarrollen med fika, lunch och en liten present. Hon tackade med en present och ett fint kort Med så fina ord fick jag ny energi att slutföra handledarutbildningen med den mastiga examinationsuppgiften. Inledningen är skriven, syftet formulerat, kanske har jag fått till frågeställningen. En teori är vald, tre handledningsmodeller är valda. Jag har antecknat 5 sidor av hänvisningar till bra saker i litteraturen och tankar kring det. Kanske kommit på en struktur och hur diskussion och sammanfattning skulle kunna se ut. Litteraturlistan är skriven. Ändå är jag så långt ifrån en sammanhållen text, och värst av allt; jag har inte gjort försättsbladet.  Men det var en otroligt spännande upplevelse att vara handledare, kanske just för att jag också gick utbildningen parallellt. För man förstår att handledning är så mycket mer än att ...

Arvsmassorna brukar återkomma till ämnet om vad som är orättvist. Jag skulle kunna lämna som förslag att det är lite orättvist att trots att jag jobbar hemifrån så måste jag gå upp samma tid, och ge mig ut tidigt på morgonen i bitande kyla, för att Polarn vill vara på morgonfritids. Det känns lite orättvist ändå. Sen skulle de kunna kontra med att det är orättvist när man jämför hur deras skoldag ser ut jämfört med min. När jag är i skolan så sitter jag i 3 timmars Zoommöte hemifrån, och resten av dagen med en hög böcker och en dator, i sällskap av Gammelkatt. Hon ställer sig något skeptisk till teorier, metoder och modeller vad det ser ut, men jag tror jag får ihop mitt paper.  En fördel med att jobba hemifrån är att man kan använda lunchrasten till att handla julklappar. Särskilt när man bara ska sitta och läsa och skriva efter lunch, för då kan man äta och jobba samtidigt. Fast det innebar att jag gav mig ut i det tråkiga vädret en gång till, helt frivilligt, dumt av...

-" Hej! Jag heter B.o.B. och jag är en pluggis ." -" Hej B.o.B.! " Häromdagen sa min kollega att det var så himla mycket att läsa till utbildningen vi går. En annan kollega log och sa: " Men måste man läsa allt då? " Under min utbildning till socionom sa en färdigutbildad och erfaren socionom glatt när jag sa att jag tyckte utbildningen var omfattande gällande litteraturen: " Jag tror inte jag köpte eller läste en enda kursbok under hela utbildningen! " Under hela mitt liv har jag tyckt om att plugga, jag gillar att gräva ner mig i ämnen, att lära mig mer, att byta perspektiv. Jag har också haft respekt för mina utbildningar och gjort det som jag blivit ombedd att göra. I grundskolan var det ju så hemskt att vara pluggis att jag till sist blev utstött, vilket dödade min lust för att studera. Som Jesus återuppstod den lusten, men det tog lite längre tid än för Kristus, det tog 20 år. Men att mötas av människor som hånar de som tar sina studier på ...

" Det var nog inte så omfattande, om jag minns kollegans utbildning för några år sedan. " Så sas det när vi fick besked att vi skulle handleda en student och därför med kort varsel göra plats för inte bara studenten, utan också en handledarutbildning.  Kanske har utbildningen ändrats. Kanske hade den kollegan mer luft i sin kalender. Kanske tar man utbildningar på olika stort ansvar. Vem vet. Det jag vet är att det här är litteraturlistan: Några av böckerna ska det bara läsas några kapitel, några ska det läsas de flesta kapitlen. Sen tillkommer några artiklar. Men också tre halvdagsseminarier med tillhörande inlämningsuppgifter, tre heldagar med föreläsningar, ett seminarium för inlämning av utkast, och den lilla examinationsuppgiften på 6 sidor. Vi har ca 3 månader på oss. Vi ska också ta hand om studenten 50% var, då tar alla arbetsuppgifter längre tid. Studenten ska också ha handledning 60-90 minuter per vecka, bokas in på studiebesök och få ett schema och en v...

Jag spenderade dagen i skolbänken för nu har handledarutbildningen dragit igång. Förutom att vi blev påminda om att examinationsuppgiften skulle vara på 5-6 sidor, med källhänvisning enligt APA, "som en mini uppsats", så var det trevligt. Kan hända att föreläsningen om handledningsmetodik som vi hade på eftermiddagen var med den trevligaste föreläsare jag stött på. Hela människan utstrålade genuint intresse, otrolig kunskap och värme. Jag blev riktigt taggad på utbildningen. Jag lyckades nog inte utstråla värme när jag irriterade mig måttligt på en person som hamnade i närheten av mig hela dagen. Hon satt och skrev intensivt på sin dator. Med långa naglar. Det eviga smattrande av naglar mot tangentbord stör liiiite under en föreläsning. Eller mycket, det stör jäkligt mycket att lyssna på * knatter knatter knatter*  samtidigt som man försöker hänga med i viktiga instruktioner och nödvändig information.  Vad passar då bättre än att åka hem och laga middag och efterrätt med Pola...

Idag avslutade jag ännu en utbildning, min tredje utbildning till ledare i en föräldrarutbildning eller som föräldrar- och barngruppsledare. Diplomet för en genomförd utbildning i en metod för behandling av missbruk dök upp i mejlkorgen innan jag gick hem för dagen. Innan semestern kommer jag också ha genomfört en utbildning i implementeringsmetod.  Det blir ganska tydligt vilket brett arbete jag har ändå, men också att jag har chefer som förstår att jag behöver ständig påfyllning av kunskap för att kunna göra mitt jobb, och de är villiga att satsa på det.  Den tanken värmde lite när jag tittade ut och såg att det snöade. Solen tittade dock fram igen när jag gick hem, så jag fokuserade på att titta på vårblommorna. Våren fortsätter.

Medan snöstormen laddade upp ägnade jag mig åt att inleda vårens andra utbildning. Efter metodutbildningen väntar en utbildning i implementering, som jag blev jätteglad att bli vald till. Inte alla tyckte det var lika spännande, konstiga människor.  Jag kan rapportera att Polarn också verkar trivas med utbildning och att hämta in kunskap. Vi hade utvecklingssamtal där samma sak förmedlades som tidigare år. Hon ligger före i läsnivå,  och att skriva och räkna. Som mål till nästa gång ska hon öva på att inte ställa så höga krav på sig själv och våga prata om när saker känns svårt, för att upptäcka att känsla inte är samma sak som hur saker är . Så fina fröknar som förmedlar både att hon är kompetent och att prestation inte är det viktigaste. Polarn trivs så bra med sina lärare, fritids och skoluppgifter och det är en sådan lättnad. Kunskap är ju kul. 

Idag gick jag till jobbet för ytterligare en utbildning så jag kan bli handledare i ännu en metod. Det här var kulissen: Det tog lite längre tid än vanligt att ta mig fram, för jag fick stanna upp och titta på denna magiska himmel. För att skydda min arma lekamen mot kylan hade jag på mig mina senaste secondhandfynd: Jeans från Zara i ekologiskt odlad bomull. Jätteskön modell! Till det en kavaj från H&M: Tillsammans kostade de 60 spänn. Det ger ju också ett rosa skimmer över tillvaron. 

Chefen hade haft roligt igen: " Har du fyllt i årets medarbetarenkät,  Japp, Bravo, du är Tiptop, du förtjänar *medalj* " Medaljen var egentligen en peng, men man får ju ge utrymme för kreativitet. Förutom en påse för varje medarbetare så fanns detta: På en arbetsplats där man hanterar svåra och tunga ärenden är det viktigt med små saker som lyfter stämningen.  Det är också viktigt att få möjlighet att ständigt utvecklas och få medel att hantera sina arbetsuppgifter. Så nu är det dags att plugga lite igen: Jag har gått många utbildningar i ämnet Våld i nära relation, men det behövs ständigt mer. Jag hoppas på en givande höst. 

Så härligt att ha ett avbrott i arbetet för att gå på utbildning. Nu ska jag och kollegan ägna några dagar åt att bli gruppledare i Föräldraskap i Sverige. Mycket information, intressanta diskussioner och nya perspektiv. Utbildning är så himla roligt. Eftersom kursen gavs bara runt hörnet och började lite senare så kunde jag börja dagen med en 4 km runda. Morgonrunda på en vardag, vilken lyx. Tydligen också ett bra drag eftersom jag tog ny bästa tid: Lilla hobby-spring-tanten kämpar på. 

Jag och kollegan klurade ett tag, diskuterade fram och tillbaka men bestämde oss till sist för att hoppa av kursen. Så himla tråkigt på ett sätt eftersom jag sett fram emot en spännande högskolekurs. Det är roligt att plugga ju. Men bara om det ger mer än det tar. Den här kursen var inte alls riktad till oss. Dels har vi förstått att vår arbetsplats har kommit långt, och gett oss så mycket möjlighet att utvecklas. Därför var det här alldeles för basic. Men också för att vi är vana vid att arbeta evidensbaserat och vill kunna luta oss mot det i en undervisning.  Personligen kände jag också att det är pressat på ork och tid som det är. Jag känner mig lite som den här hårsnodden: Då kanske man inte ska prioritera att läsa en kurs som får en att känna "Jag vet", eller "Så gör vi redan". All tid åt att läsa, skriva, lyssna , formulera behöver ju tas någonstans ifrån. Om man i gengäld får nya perspektiv, blir inspirerad och utvecklas så går väl den...

Ifall någon missade det så var det lite blåsigt idag. Så där så att inomhusaktiviteter rekommenderades. Jätteroligt när man just haft en veckas karantän. Dagen fylldes av stimulerande aktiviteter som att titta på när arvsmassorna spelade Minecraft. " Mamma, titta när jag gör så här! " " Mamma, titta vad jag byggt här! " " Mamma, titta vad som händer nu! " Det är som att vara tillbaka i lekparksåldern när man tittade på hundra åk på rutschkanan. Jag gav upp efter ett par timmar och tillät mig att vara en usel, icke närvarande mamma och satte mig med det här: Jag tänkte känna efter om jag kanske vill återuppta den gamla hobbyn på ett lite mer strukturerat sätt än när arvsmassorna beställer en teckning. Ren nostalgi bara att ta fram mitt etui med pennor jag köpte i tonåren.  För att inte vår lillfjant skulle ha allt för tråkigt drog jag igång lite underhållning: Innan den startade tömde jag Polarns jackfickor: Detta är en r...