Efter en vecka i soffan kändes det övermäktigt att komma till jobbet. Det finns att göra då, kan man väl säga. Samtidigt så är det ju fantastiskt skönt att få komma iväg och tänka på annat när livet krånglar till sig och håller på. Det är lättare att fokusera på uppgiften man har framför sig och att hantera andras liv, än att behöva bekymra sig om sitt eget. Klassiskt undvikande beteende. Dagen blev lång. Jag kände mig redo att ge upp vid lunch någonstans. Fast det kunde jag inte, för jag och Cous-cous hade bestämt träff efter jobbet. Vi tog oss in till Cirkus för att se en föreläsning med Henrik Fexeus. Vi har inte missat varken böcker eller föreställningar, så vi tänkte inte missa det här. Idag kände jag mig dock sanslöst trög, istället för mer socialt kompetent. Då kör vi självklart på lite till och klämmer in en vårfest på förskolan efter jobbet. Orka mite till bara. Polarn har varit så makalöst taggad inför det här. Hon bestämde vilken picknick vi skulle ha med, även v...