Fortsätt till huvudinnehåll

Rivstart.

Efter en vecka i soffan kändes det övermäktigt att komma till jobbet. Det finns att göra då, kan man väl säga. Samtidigt så är det ju fantastiskt skönt att få komma iväg och tänka på annat när livet krånglar till sig och håller på. Det är lättare att fokusera på uppgiften man har framför sig och att hantera andras liv, än att behöva bekymra sig om sitt eget. Klassiskt undvikande beteende.

Dagen blev lång. Jag kände mig redo att ge upp vid lunch någonstans. Fast det kunde jag inte, för jag och Cous-cous hade bestämt träff efter jobbet. Vi tog oss in till Cirkus för att se en föreläsning med Henrik Fexeus.


Vi har inte missat varken böcker eller föreställningar, så vi tänkte inte missa det här.

Idag kände jag mig dock sanslöst trög, istället för mer socialt kompetent. Då kör vi självklart på lite till och klämmer in en vårfest på förskolan efter jobbet. Orka mite till bara.

Polarn har varit så makalöst taggad inför det här. Hon bestämde vilken picknick vi skulle ha med, även vilken picknick-filt, och bossade runt oss på tipsrunda, hinderbana och olika inomhusaktiviteter. Jag kan föreställa mig att det känns extra viktigt för henne när hon är "ensam kvar" på förskolan, den är bara hennes nu, Pyret har inget mandat där längre. Så vi lät henne vara chef. Hon fick visa, berätta och bestämma. Till och med Pyret lät henne bestämma, kanske märkte till och med hon hur viktigt det här var för Polarn.

Själv dör jag en smula nu, eftersom jag fick lov att sitta uppe och se sista GOT innan jag kan sova. Jag skulle egentligen behövs sova. I en vecka. Och vad offrade jag mig för? Ett väldigt enkelt och bekvämt slut. Till och med draken ba: Äh, trist val du gjorde, men jag fattar och kommer inte ställa till något besvär.
Något besviken.
Hoppas sömnen inte gör mig besviken*

*Det vet jag att den kommer göra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...