Polarn är väldigt förtjust i sina nappar. Jag är dock lite fundersam över om hon faktiskt gillar dem eller om hon mest gillar att hon kan säga Bappen och därmed få mig att leta rätt på det där hon kan benämna. Egentligen är det struntsumma, för problemet ligger i att hitta de där napparna. Polarn gillar nämligen att slänga dem omkring sig, eller kasta dem med full kraft, lika mycket som hon gillar att efterfråga dem. Bappen? Bappen? Bappen? låter det, eftersom hon inte kan nöja sig med att fråga en gång, hon måste ju härma en trasig skiva. Så klart. Pyret gillar allt som är smått. Ett pyttelitet Bamse-klistermärke, en liten häst, två små katter, pyttesmå pärlor och kulor, eller vad som helst annat som är mindre än fem centimeter stort. Hon gillar också att efterfråga sina pyttesmå saker, inte för att hon kastar dem omkring sig utan för att hon lite disträ lägger dem var som helst. Med det emellanåt tveksamt ärofyllda uppdraget att vara mor till dessa ligister blir det så klart