attvarabob

Polarn har lärt sig knyta japansk snodd i skolan, och hade idag lektioner för oss andra. Hon tillverkade varsin platta åt oss och visade oss sedan, en och en, hur man lyfter vart tredje snöre och sätter fast i en ledig skåra.  Resultatet blev detta: Riktigt kul faktiskt. Fint att hon tog sig tid att visa oss det när hon var så upptagen med sitt julpresent-pyssel till fröknarna. Hon har bestämt att de ska få varsin av hennes egentillverkade påsar. Hon har tagit reda på deras favoritfärger, och broderat in deras namn (på baksidan).  Själv har jag virkat mig genom större delen av dagen, när jag inte har fixat måltider, varit assistent åt pysselmästaren och konstnären, och gett katterna päls- och klovård.  En helt vanlig Corona-lördag.

Idag har jag funderat på om jag är för gammal för det här: Pyret blev väldigt nöjd och förklarade att hon nog bara sett mig i fläta eller flätor två gånger tidigare. Hon ville gärna att jag skulle ha det oftare. Nu är luggen tillräckligt lång för att baka in så rent praktiskt är det möjligt, men vetetusan om det passar.  Jag gillar generellt inte att grubbla över om man är för gammal för saker, men jag vill ju heller inte bli den där som missar när saker börjar se malplacerade ut. Precis som sin syster, börjar Polarn intressera sig för schack. Jag tittar på The queens gambit på Netflix, dels för att det är en riktigt bra serie, men också pyttelite för att försöka få lite tips. * skoja bara * Det hjälper inte som jag önskar, men jag börjar vagt komma ihåg hur man spelar och lyckades vinna ett av partierna idag. Att bli nöjd över att vinna över en 6-åring säger väl en del om ringrostigheten, men också över hur snabbt de små liven lär sig saker.  Något vi har mer geme...