attvarabob

För hundra år sedan när jag pluggade hade jag en Mac. Så som dagens teknik är konstruerat så går den så klart inte att använda längre. Till denna Mac behövde jag självfallet ett Apple-konto, men jag har dessvärre inte kapaciteten att komma ihåg lösenordet till detta konto som jag använde 2018. Jag har förutom denna Universitetet-dator varit utanför Apple sekten. I begynnelsen av årets höst, tillika tv-säsong, tänkte jag byta ut någon streamingtjänst och var därför intresserad av att skaffa Apple tv. Jag har noterat att de har fått positiv uppmärksamhet för många serier. Så naiva lilla jag skulle skaffa ett abonnemang hos denna Tech-jätte.  Jag angav att jag ville skapa ett nytt konto, på grund av tidigare nämnda oförmåga att minnas mitt sedan länge oanvända konto. Det gick inte, för e-posten var så klart redan registrerad. Jag försökte minnas mitt lösenord men uppkom i max antal försök och blev utlåst. Då försökte jag återställa lösenordet och fick skriva in en massa snirkliga boks...

Mamsen hade tittat i sina gömmor och hittat en ring hon fått av min farfar efter att han varit i Danmark. Hon hade själv aldrig trivts riktigt i den, så den hade främst legat i en låda sedan tidigt 70-tal. Det är väl otroligt synd på en sådan här skönhet: Enligt stämpeln verkar den vara från Dansk smykkekunst.  Nu är den upputsad och ska inte ligga i en låda längre tänker jag.

Att skaffa barn lite senare i livet kanske inte är så smart, i alla fall inte för mig som uppskattar att sova.  Så här; först två graviditeter tätt inpå och de orsakar viss sömnbrist utifrån välkända  svårigheter att vända på kroppen, att vara ständigt kissnödig och få kramp i vaderna varannan natt. Sedan två bäbisar som vill göra sitt jobb och äta titt som tätt. Sedan blir bäbisarna till små barn som vaknar, vill sova bredvid och tackar för det genom att sparka på en hela natten. När barnen väl är tillräckligt stora för att sova i sina egna sängar hela natten, då slår klimakteriet till.  Jag har, peppar peppar, varit förskonad från några större vallningar under nätterna, visst, jag kan få det emellanåt men de kommer oftare under dagen. Det som stör min sömn mest är att vakna kl 3 på natten som att någon har tänt stängningslampan på nattklubben och inte kunna somna om.  Jag försöker sörja både tiden när jag klarade av att upprätthålla någon vettig funktion på 4 timma...

Sociala medier är inte bara ondskans vapen, det kan också vara en källa till kreativitet. Pyret har till exempel önskat sig färgglada knappar för ett syprojekt. Jag hade turen att hitta sådana på en hobbybutik och nu visade hon vad tanken var: Så nu har hon suttit hela kvällen och sytt i knapp efter knapp. Jag tycker att det ser ut att bli hur gulligt som helst, men är det fler gamlingar som känner 90-tals vibbarna spänna i luften?

07:40 Årskontroll hos tandläkare.  Efter ett snabbt konstaterande att det inte fanns några hål så fokuserade tandläkaren på att undersöka käken, detta efter att jag berättat om vårdcentralens DTM-diagnos. Jag kunde konstatera att tandläkaren kanske inte var jätteimponerad av vårdcentralen och lät antyda att han tyckte att den diagnosen var en lite för enkel förklaringsmodell. Han såg att det fanns viss förskjutning, lite ansträngda muskler och lite knäppning i leden, men inte så omfattande att han tyckte det skulle utredas vidare eller åtgärdas med bettskena.  Samtidigt som det är skönt att inget större fel hittas så är det aningens frustrerande eftersom jag har ont titt som tätt. Kanske kan remissen till öron, näsa hals ge något. 08:20 På plats på jobbet. Kaffe. Morgonmöte. Avstämning med den så kloka chefen. Patient. Teammöte. Säga hej till en föräldraledig kollega som kom på besök med 4 månaders bebis. 12:30 Fika med (annan) föräldraledig kollega. Trevligt att träffa en beb...

Kulturtanterna tog en heldag på stan. Cous-cous och jag skulle på eftermiddagen besöka den tjusiga Dramaten , men var hela dagen lång inne i storstaden och roade oss. Först var vi på en utförsäljning av sminkprodukter och fyndade produkter från bland annat Idun för bara 30 och 60 kronor.  Vi tog en fika på Mr Cake. Och vi gick såklart på secondhand.  Sen hade dagen rusat iväg och vi fick kasta i oss varsin hamburgare för att hinna till pjäsen. På scen visades Fejk . Pjäsen om vad som är på riktigt och vad som är en falsk yta hade sina fullträffar emellanåt men var också lite rörig, ojämn och emellanåt tom. Jag uppskattade mest segmenten när skådespelarna "var sig själva" och allra mest när de vid ett tillfälle kom av sig och hade svårt att sluta skratta. Det är kanske i sig passande för pjäsens tema; att ju närmare de var sig själva desto mer genuint kändes det. Bara sådär var helgen över och vardagen tar vid. Jag har haft trevl...