attvarabob

" Man ska ta varje tillfälle för att fira! " sa vår fina chef och bjöd på tårta, för att det gått ett år sedan omorganisationen.  Om två veckor omorganiseras vi igen och förlorar vår fina chef. Tårtan var god men hade en bitter bismak. 

Hösten har anlänt.

Ännu en gång blir det rubriker kring en skola där elever utsatts för övergrepp och misshandel under förskrivningen att det handlar om arv och tradition. Det är misshandel och övergrepp och har så alltid varit, det har bara ursäktats med att i vissa samhällsgrupperingar är det sett som något legitimt. Vi ska inte bidra med det längre tänker jag. Så den här rubriken i Aftonbladet blir något missvisande: Invigningsritual "spårade ur" valde Aftonbladet att skriva. Det är inte en "invigningsritual" om personer blir utsatta för ett brott. Det är heller inte något som  "spårade ur" om det samtidigt skylls på att det är en del av en maktstruktur där äldre elever har en befattning att straffa yngre elever. Då är det systematisk misshandel och övergrepp vi pratar om.  Jag misstänker att detta hade fått andra rubriker om det skett i en annan samhällsgrupp.

För varje år förstår jag den här tavlan lite bättre.

Ibland vill de Lurviga ha lite uppmärksamhet och det kan krocka med vad jag har för planer. Som att jag ville passa på att sticka medan Pyret var på sin första konfirmations träff och Polarn var med en kompis. Lillfjant tyckte att jag skulle ägna mig åt henne. Lillfjant vann, stickningen fick vänta.

Tonåren går över, visst? Det känns som att jag förlorar alla argument, även de jag vinner.  Jag försöker påminna mig om att det innebär att jag likt en coach kommer skicka ut två starka unga kvinnor i världen när de vuxit upp, men är osäker på hur jag ska orka med alla träningsmatcher fram till dess.