Eftersom jag började dagen med att gå till tandhygienisten och bli skrapad, blästrad och 1800 kronor fattigare så arbetade hag resten av dagen hemifrån. Den ena arbetskamraten visade upp denna imponerande sovställningen: Den andra utgjorde ett hinder i arbetet: Ändå skönt att få sällskap på hemmakontoret.
Det kan ju från vissa håll hävdas att vi inte behöver forsätta tjata om det där med feminism och kvinnors rättigheter. Eller så finns det tecken på att vi redan pratar mindre om det. Jag tänker att vi fortsätter prata om ojämlikheter, patriarkala strukturer och rättigheter tills vi inte längre behöver det. Vi har ganska långt kvar till dess dock. Kanske behöver vi mer än en dag om året.