attvarabob

Polarn var på läkarbesök för att kolla upp bråkiga leder. För att fira beskedet att det inte var någon fara ville hon ha fika, fin-fika . Vilken tur att vi råkade gå förbi Thelins på vägen hem då. Eller tur och tur, det är blandade känslor inför det beslutet. Stunden jag åt min fika gjorde mig väldigt, väldigt lycklig, jag skulle säga att jag tror att det kan ha varit nära en övernaturlig upplevelse. Men eftersom jag inte kommer, eller bör, ha denna upplevelse ofta så känner jag också en stor sorg.  Jag provade deras Sticky bun Det enda ord som kommer till mig för att beskriva den är ljuvlig .  Beslutet om huruvida ni ska prova denna frasiga, kladdiga och söta uppenbarelse lämnar jag åt er.

Katter är inte helt annorlunda än barn. Det gamla knepet att lägga undan saker och sedan presentera dem på nytt till exempel, fungerar lika bra på båda kategorier. Kattunnel; en riktigt hit efter en tid i glömska och den rastlösa herrn är sysselsatt.

Äntligen fick jag se Fåret Shaun och monstret på bondgården Jag älskar fåret Shaun. Men antingen är jag ensam om det trots dessa fantastiska recensioner eller så haltar bio-branschen. Det var bara våra tre stolar som var upptagna i den stora salongen. Är det början på slutet för bion vi såg, har de förlorat kampen mot streamingtjänsterna? 

Kvar i andan från gårdagens dokumentär om shopping reagerade jag möjligen lite extra när Polarn berättade att hennes klasskompis fått sin julkalender för i år: Från Rituals. Man kan så klart se det som att människor får lägga pengar på precis vad de vill, även på en julkalender för över tusenlappen till en 12 åring. Men skaver det inte lite? Dessutom en så kallad beauty-kalender med ett innehåll som definitivt inte riktar sig till en 12 åring.  Jag blir lite beklämd måste jag säga för det har väl funnits bortskämda barn i alla tider, men är vi inte i någon absurd peak just nu?

Tillsammans med Arvsmassorna tittade jag på dokumentär.  Buy now! The shopping conspiracy på Netflix . Som dokumentär var det inget mästervärk tycker jag. Det var många konstnärliga val som inte ökade känslan av proffsig dokumentär utan mest förde tankarna till gamla MTV, och det skrapades på många ytor utan att nå särskilt mycket djupare än så. Men tänkvärt var det likaväl och en god påminnelse att se över hur ens egen shopping ser ut och undersöka vad man själv kan förändra. Det som gjorde mig stolt var att medan vi tittade höra Pyrets resonemang men också förståelse för ämnet. Det är inte alltid till ondo att sätta barn framför en skärm Jag kände mig stärkt i att shoppa mindre till förmån för att uppleva mer och jag tänker inte vänta till nyår för att börja. 

Plötsligt mitt på dagen fick jag yrsel medan jag satt och jobbade. Sedan dök ett obehagligt illamående upp tillsammans med ett märkligt tryck i bakhuvudet. Det här växte sig snabbt mer intensivt och jag tänkte att det var en härligt höstiga kräksjuka på intåg. Men efter ett par timmar på badrumsgolvet i väntan på att festen skulle börja så började det klinga av. Ytterligare någon timme senare var trycket kvar men yrseln och illamåendet hade avtagit till en hanterbar nivå. Jag kunde peta i mig en mindre middag lite senare. Under kvällen märkte jag av en bekant känsla; samma baksmälla-känsla jag får efter migrän. Att vara fumlig, svårt att hitta ord, trött, seg och törstig. Och ser man på, det finns något som heter vestibulär migrän som ger yrsel och illamående utan huvudvärk. Har man "vanlig migrän" kan man få den här typen också. Är inte livet spännande ändå? Alltid något nytt att upptäcka. Nu härmar jag Ännumindrefjant tills väckarklockan ringer.