attvarabob

Ett ständigt samtalsämne bland oss 50-plussare på jobbet är inte helt oväntat: klimakteriet.  Efter ett och ett halvt år utan mens så har jag definitivt tagit steget från förklimakteriets luddiga tillvaro, till det mer erkända klimakteriet. Symtomen kommer smygande och ackumuleras över tid. Först lite störd nattsömn, sen förändrad mens, huden blir torrare, huvudvärk kommer oftare, kroppstemperaturen förändras, öronen börjar klia, orken minskar, hjärndimman ökar, lederna börjar värka och hjärtat rusar. Självfallet är en av frågorna som avhandlas: Hur ska man minska alla symtom och måste det till hormonbehandling för det.  Inte så himla enkelt om man skulle välja hormoner eftersom man först måste komma till en gynekolog som vill förskriva det, men sen är det ändå ständigt är slut på alla apotek och ingen lösning verkar vara i sikte för det problemet. Ett av tipsen som svävat förbi är att kvinnor i klimakteriet ska äta kreatintillskott för det skulle vara till hjälp för mer än ba...

Polarn hade sett en grej på nätet som hon ville prova. Resultatet: Hon har alltså sprättat upp ett par kostymbyxor, sytt ihop slipsar och fäst dem som revärer. Upptill har hon fäst slipsarna i hällorna som dekoration. Det är en kreativ själ det där. 

Jag har fortsatt leta i mina lådor och kommer ihåg lite vagt att det fanns ett intresse av att använda klockor som accessoarer. Så jag har använt min boettöppnare för att byta batterier, för sånt kunde jag ju också. Den här behövde jag inte byta batteri på, bara lägga den i dagsljus: För den har en Eco Drive, alltså uppladdningsbart batteri. Det upptäckte jag för att klockan inte fungerade när jag tog fram den ur lådan, men fungerade när den legat framme medan jag bytte batteri på en annan klocka. Då googlade jag Citizen Eco Drive och såg att det var lite av en dyrgrip jag hade: Noll minne av det inköpet, bara ett vagt minne av hur det där batteriet fungerar. Till mitt försvar så var det här senast det var populärt att som tjej ha lite större modell på klocka, alltså "herrklocka". Och om en trend har kommit tillbaka så måste det ha varit ett tag sedan.  I alla fall; klockor får bli min ny/gamla hang-up alltså.

Jag såg denna fladdra förbi i sociala medier: Kontot Återhämtningsforskaren hade lagt upp den. Nu kanske det är ålder och trötthet som pratar, men jag kände att den lockade mig lite, så varför inte testa ändå? Ibland kan det vara hjälpsamt att testa lite nya tankar och vanor. Och vad skulle passa juni månad bättre än att bli återhämtad? Nu börjar jag.

Grattis till alla mammor.  De som lärt sig dricka kaffe med mjölk för smakar det inte lika illa om det hinner kallna. De som fått tinnitus av barnskrik. De som försökt tänka en hel tanke men gett upp. De som numera heter xxx-mamma vid alla hämtningar på förskola. De som lagat ytterligare en maträtt som ingen vill äta. De som sagt nej ännu en gång. De som sagt ja och ångrat sig. De som har glömt hur det är att sova en hel natt. De som fortfarande orkar tänka att det snart blir lättare. De som bär all frustration och härbärgerar all ilska. De som tar nya tag. De som behöver vila. Fortsätt traska på, ett år till. 

Jag började dagen här: En runda i skogen är alltid ett bra sätt att börja dagen på. Dagens outfit: Redo för att ge mig iväg till en loppis. På loppisen var det knökfullt och som så ofta uppställt tätt med trånga gångar. Det gör det ju utmanande för alla som vill gå med barnvagnar, hundar, små barn, permobiler och elcyklar. En affärsidé skulle kanske vara att åka runt till loppisar och erbjuda barnpassning och barnvagnsparkering. Inte helt oväntat fyndade jag garn: En person som ägt garnaffär för 20 år sedan sålde ut sitt förråd och tog bara 10 kronor nystanet.  Och så hittade jag en vintageklänning för 50 kronor: Sen ägnade jag lite tid till att tvätta och städa, för jag känner mig nöjd när hemmet har en kemisk doft. Jag håller mig till det vanliga upplägget kan man säga.