Det låg ett brev i brevlådan idag. Inuti låg ett gratulationskort. Cous-cous hade försökt skicka ett kort till min födelsedag. Postnord har ju dock... ... en annan typ av leverans än de haft tidigare. Kortet anlände till postterminalen: 11:e juni. 15 dagars leveranstid. Det hade på riktigt gått fortare för henne att gå till fots hemifrån henne, hem till mig och lägga det på lådan. Hon hade hunnit gå hem igen också. Det hade varit roligt om det inte vore för att de tar betalt för denna tjänst (22 kronor) och trycker en liten slogan på brevet: " Vi tar saker framåt " Jaså?
Jag har sagt till Arvsmassorna att vi ska försöka gå på alla museum i Stockholm detta sommarlov, det tror jag inte att jag kommer få igenom för så uttråkade kommer de aldrig bli att de går med på det. Men idag fick jag med dem till Moderna museet. Det visade sig vara en farlig plats för barn: I alla fall när det förekommer syftningsfel. Oavsett vad det är för museum eller vad man tycker om konsten så är det svårt att inte bli påverkad, att inte tycka och känna saker, och det gör något med en. Att känna saker är nödvändigt. Som att upptäcka de små detaljerna. Som att se märkliga saker och läsa om historien bakom. Som att se färg och form som blir vackert. Som att se en lerpöl som bubblar. Blir du lönsam lille vän? Är väl en fråga som aldrig varit så aktuellt som nu och det väcker definitivt känslor. Det som också är trevligt med lite utflykter är att jag får äta luncher som jag tycker är goda: Men ...