attvarabob

Dags för utflykt. Jag följde med till Boda borg. Jag kan rapportera att utmaningar som kräver styrka går bra, liksom utmaningar som kräver att man är lite klurig. Utmaningar som kräver vighet däremot, de går icke. Att krypa, kräla, hänga och svinga behövde jag välja bort efter att ha sträckt mig över skuldran, ena fingret och ljumsken. Jag känner att efter gungstolen trillar pensionärspoängen in med en rasande fart.   Men jag listade ut tre utmaningar som krävde mer av problemlösning och uppmärksamhet, vilket är en bedrift just nu när den kognitiva kapaciteten ofta är begränsad. Fem timmar senare checkade vi in på Sunlight hotell och jag lyckades hålla mig vaken till den alldeles fantastiska förbokade middagen: Det gulligaste och godaste lilla kuvertbrödet jag någonsin ätit! Grillad spetskål och friterad färskpotatis, magiskt gott. Efter det var jag helt golvad. Jag skulle gärna testa det otroligt välutrustade gymmet men orkade bara inte. Kanske ...

Alldeles ensam har den letat sig fram genom de tunga stenarna i muren. Så väldigt, väldigt gulligt. 

Jag råkade hänga med Cous-cous idag och då råkade vi åka till en secondhandbutik. Jag råkade bli kär och lyckades få hem min nya kärlek: Jag har länge önskat mig en gungstol. Bilden av en fårskinnsfäll och en stickning började dansa runt i mitt huvud och jag kunde inte släppa den. Särskilt inte när jag såg prislappen: Etthundratrettionio. Det är lyckosamt för mig men också lite av ett hån mot hantverket. Hur kan inte gungstolar uppskattas mer? Nur jag fullt medveten om att denna romans ger mig väldigt många tant-poäng och det är jag verkligen helt okej med. Jag väger upp det med att jag bad Chat-gpt ge förslag om var i rummet en gungstol bäst skulle placeras, så att jag fick en bild av hur det skulle bli innan jag bestämde mig. Ändå lite av ett försök att leva i min samtid.  

Psykologkollegan ska flytta till ny lägenhet och ville ha hjälp av föredetta målaren att välja färger. Jag hakade självklart på det förslaget och bestämde att vi skulle mötas vid lägenheten vid sen eftermiddag. Problemet var att väl framme så gick inte dörren att få upp. Hon försökte med alla nycklar flera gånger, jag försökte med alla nycklar flera gånger. Nyckeln gick i, men gick inte att vrida om. Det blev samtal till hyresbolaget, som enligt alla principer om sakers jävlighet hunnit stänga, så då blev det till att ringa jouren. Sedan blev det  lite väntan på att någon kunde komma ut till lägenheten. Självklart provade vi många gånger på många sätt att få upp den där dörren men nyckeln gick inte att rubba. Kollegan sa att det skulle vara jäkligt pinsamt om jouren kom och bara öppnade på direkten.  Det kom en man från jouren som satte i nyckeln, vickade och trixade och fick upp dörren på några sekunder.  Han var vänlig nog att försäkra oss om att låset var trasigt och...

Efter en morgon av sämre kaliber åkte jag och Polarn iväg för en heldag på Läkarens sommarställe tillsammans med Psykologen och hennes arvsmassa.  Vi satt mest här: Där fikade vi, åt lunch från grillen och spelade spel. Vi tog också en promenad över ön till klipporna: Mycket tid gick åt till att roa mini-arvsmassan med att kasta kottar i vattnet och ropa " Å hej! ", att kasta i ett snöre i vattnet för att dra upp det, att arrangera om solcellsbelysningen och konstatera att i skogen finns inga bilar och därför behöver man inte hålla i handen. Vad fort man glömmer hur intensiv den där tiden är. Polarn badade med de andra och vågade hoppa i från bryggan ut i det kalla vattnet. Det var verkligen modigt.  Men allra gladast blev hon av att få sitta i fören medan Läkarens man prickade in vågorna för en riktigt skumpig färd: Psykologens arvsmassa ropade " Kör fort!! "  och tjöt förtjust hela vägen. Allt som allt, trots en jobb...

Vi behövde en långsam morgon och då passade Polarn på att måla på sitt senaste alster. Hon har ett enormt tålamod och kan ägna en timme åt att få rätt nyans på ögon eller rätt struktur på pälsen. Hon har hållit på med den här tavlan i två veckor. Idag var fokus på att få till pälsen: Jag är visserligen partisk, men skulle säga att hon har kommit på något. Jag önskar att hon ärvt det tålamodet från mig, men det har hon inte. Jag vill alltid bli klar så snart som möjligt. Jag invigde ett secondhandfynd, vintage 80-tal blev det idag: Tvättställningen står obligatoriskt i bakgrunden. Hur mycket kan man tvätta egentligen? Det var dagens outfit när vi på eftermiddagen begav vi oss till Mall of Scandinavia med målet att äta buffé. Men innan det släntrade vi in på secondhand.  Det händer ju att de som sorterar varorna butikerna får in inte vet vad de har i händerna. Polarn hittade det här halsbandet för 89:- Jag såg direkt att vi hade en Fröj...