attvarabob

Jag chansade på ett par byxor jag hittade på herravdelningen på världens bästa secondhandbutik. Aldrig hört om märket tidigare men anade att de hängde fel eftersom det stod en damstorlek inuti.  Titta här: Makalös passform och möjligen de skönaste byxorna jag någonsin haft.  De visade sig vars från det tyska märket Gardeur: Nog för att de var väldig sköna, men jag konstaterar att jag inte kommer köpa ett par nya i butik. 

Eftersom jag började dagen med att gå till tandhygienisten och bli skrapad, blästrad och 1800 kronor fattigare så arbetade hag resten av dagen hemifrån. Den ena arbetskamraten visade upp denna imponerande sovställningen: Den andra utgjorde ett hinder i arbetet: Ändå skönt att få sällskap på hemmakontoret.

Det kan ju från vissa håll hävdas att vi inte behöver forsätta tjata om det där med feminism och kvinnors rättigheter. Eller så finns det tecken på att vi redan pratar mindre om det. Jag tänker att vi fortsätter prata om ojämlikheter, patriarkala strukturer och rättigheter tills vi inte längre behöver det. Vi har ganska långt kvar till dess dock. Kanske behöver vi mer än en dag om året.

Den lokala lilla secondhandbutiken levererade idag igen. Kostym från Mexx för 70 kronor. Jag kommer drabbas av svår fear of missing out om det fortsätter så här. 

Vad jag önskar för helgen?

Dagens outfit: Som kombinerades med dessa sneakers: Vårkänsla tyckte jag och på tal om det;  Dagens väder: Promenaden hem bjöd på skådespel. Dagens kreativa: Polarn hade lånat symaskinen och sytt sig en väska. Dagens post: Jag har väntat på ett papper jag skulle skriva på för att vara med i uppbyggnaden av ett forskningsprojekt. Forskaren i fråga skickade detta helt vanlig brev den 19:e februari. Idag kom det fram. Det tar alltså TVÅ VECKOR för ett brev att komma fram. Hur är det ens möjligt?