attvarabob

Gör sådant du tycker om. Okej. Så idag har jag tränat. Rensat och gjort om i köksskåpen.  Stickat. Sedan tog dagen slut.

Det slog mig hur intimt det är att äta hotellfrukost. Att sitta där tillsammans med ett gäng främlingar, alla lite nyvakna, och bre smörgåsar, knäcka ägg och strö müsli över yoghurten. Lite som att man avslöjar sina hemliga ritualer när man väljer pålägg, fyller sin kaffekopp och blandar sin egen granola. Är du en ägg och bacon person, eller rostat bröd med marmelad, kanske mer yoghurt och mörkt bröd? Jag är väl lite överallt på den kartan. Här serverades en overnightoats med rivet äpple som var magisk. Det känns som att andra bufféer är mer färdiga måltider än frukostbuffén. Eller är det att frukosten är just känslan av nyvakna människor som gör det intimt? Jag uppehöll mig inte länge över saken, det fanns så mycket gott som distraherade.   

Dags för utflykt. Jag följde med till Boda borg. Jag kan rapportera att utmaningar som kräver styrka går bra, liksom utmaningar som kräver att man är lite klurig. Utmaningar som kräver vighet däremot, de går icke. Att krypa, kräla, hänga och svinga behövde jag välja bort efter att ha sträckt mig över skuldran, ena fingret och ljumsken. Jag känner att efter gungstolen trillar pensionärspoängen in med en rasande fart.   Men jag listade ut tre utmaningar som krävde mer av problemlösning och uppmärksamhet, vilket är en bedrift just nu när den kognitiva kapaciteten ofta är begränsad. Fem timmar senare checkade vi in på Sunlight hotell och jag lyckades hålla mig vaken till den alldeles fantastiska förbokade middagen: Det gulligaste och godaste lilla kuvertbrödet jag någonsin ätit! Grillad spetskål och friterad färskpotatis, magiskt gott. Efter det var jag helt golvad. Jag skulle gärna testa det otroligt välutrustade gymmet men orkade bara inte. Kanske ...

Alldeles ensam har den letat sig fram genom de tunga stenarna i muren. Så väldigt, väldigt gulligt. 

Jag råkade hänga med Cous-cous idag och då råkade vi åka till en secondhandbutik. Jag råkade bli kär och lyckades få hem min nya kärlek: Jag har länge önskat mig en gungstol. Bilden av en fårskinnsfäll och en stickning började dansa runt i mitt huvud och jag kunde inte släppa den. Särskilt inte när jag såg prislappen: Etthundratrettionio. Det är lyckosamt för mig men också lite av ett hån mot hantverket. Hur kan inte gungstolar uppskattas mer? Nur jag fullt medveten om att denna romans ger mig väldigt många tant-poäng och det är jag verkligen helt okej med. Jag väger upp det med att jag bad Chat-gpt ge förslag om var i rummet en gungstol bäst skulle placeras, så att jag fick en bild av hur det skulle bli innan jag bestämde mig. Ändå lite av ett försök att leva i min samtid.  

Psykologkollegan ska flytta till ny lägenhet och ville ha hjälp av föredetta målaren att välja färger. Jag hakade självklart på det förslaget och bestämde att vi skulle mötas vid lägenheten vid sen eftermiddag. Problemet var att väl framme så gick inte dörren att få upp. Hon försökte med alla nycklar flera gånger, jag försökte med alla nycklar flera gånger. Nyckeln gick i, men gick inte att vrida om. Det blev samtal till hyresbolaget, som enligt alla principer om sakers jävlighet hunnit stänga, så då blev det till att ringa jouren. Sedan blev det  lite väntan på att någon kunde komma ut till lägenheten. Självklart provade vi många gånger på många sätt att få upp den där dörren men nyckeln gick inte att rubba. Kollegan sa att det skulle vara jäkligt pinsamt om jouren kom och bara öppnade på direkten.  Det kom en man från jouren som satte i nyckeln, vickade och trixade och fick upp dörren på några sekunder.  Han var vänlig nog att försäkra oss om att låset var trasigt och...