Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens hopp!

Ett ständigt samtalsämne bland oss 50-plussare på jobbet är inte helt oväntat: klimakteriet. 
Efter ett och ett halvt år utan mens så har jag definitivt tagit steget från förklimakteriets luddiga tillvaro, till det mer erkända klimakteriet.

Symtomen kommer smygande och ackumuleras över tid. Först lite störd nattsömn, sen förändrad mens, huden blir torrare, huvudvärk kommer oftare, kroppstemperaturen förändras, öronen börjar klia, orken minskar, hjärndimman ökar, lederna börjar värka och hjärtat rusar.
Självfallet är en av frågorna som avhandlas: Hur ska man minska alla symtom och måste det till hormonbehandling för det. 
Inte så himla enkelt om man skulle välja hormoner eftersom man först måste komma till en gynekolog som vill förskriva det, men sen är det ändå ständigt är slut på alla apotek och ingen lösning verkar vara i sikte för det problemet.

Ett av tipsen som svävat förbi är att kvinnor i klimakteriet ska äta kreatintillskott för det skulle vara till hjälp för mer än bara de som vill bygga muskler eller bli mer explosiva i träning. Det ska också vara bra för hud, muskler och hjärna. Framförallt ska den berömda hjärndimman minska eftersom kreatin påverkar frontalloben.
Nu kände jag att jag måste testa, så jag köpte såna här när de ändå stod där på hyllan i mataffären, nära och enkelt:
Kreatin "gummies", kosttillskott i form av typ gelégodis. Det finns mycket billigare alternativ, men det här fanns tillhands när jag kom ihåg att jag nog skulle prova.

En vecka in, vad säger jag?
Jag sover bättre, jag kan koncentrera mig mer, jag orkar ta i mer som förr när jag tränar, jag har blivit av med mycket ledvärk och jag har fått mjukare hud.
Kanske är det placebo, men det struntar jag i. Jag vill hellre tro att jag orkar lite mer nu och det på det här enkla sättet utan att behöva ringa runt till alla apotek i landet för att hämta ut medicin jag inte ens fått utskrivet än. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens festival

Stockholms kulturfestival är igång och den borde vi ju kunna fördriva några timmar på, tänkte jag. Arvsmassorna var kanske inte supertaggade, men på tåget in stötte vi på Polarns fritidsfröken, en alltigenom härlig människa som Polarn avgudar. Hon skulle också till kulturfestivalen, så då blev den lite intressantare. Vem lyssnar på mamma när man kan lyssna på andra.  Vi började med att köpa Smoothies för en billig peng i Arlas foodtrucks, där överskottet gick till Bris. Det kändes ju fint och var gott. Några meter längre bort spanade vi runt i Kungsträdgården där det skulle finnas så mycket att se och göra, fast upptäckte att det nog mest var riktat till yngre barn. Då satsade vi på Norrtullsbron där det var ett gäng foodtrucks för alla smaker, jag tänkte att vi kunde ta en mysig lunch. Fast Arvsmassorna kom inte överens, det var så mycket folk.och jag började bli trött. Vi gick till City food hall och kunde välja något alla ville ha istället.  Men nu kändes det som att vi bor...