attvarabob

Det där med att planera för varma sommardagar är ju inte så knepigt, i värsta fall kan man ta en picknick eller lite strandhäng. Men att planera för dessa dagar när det är mulet, kallt och trist är en annan sak. Jag vet mycket väl att väderprognoser för längre fram är ett par, tre dagar är ytterst opålitliga och ska tas med något kilo salt, men jag får ändå lite panik över att se grå moln med regndroppar för tiden som väntar, som ensam ledig med arvsmassorna. Jag har spenderat så himmelens mycket tid redan åt att googla fram aktiviteter under semestern, ner till bästa ställe att fika på, att jag känner mig helt färdig. Skönt att i alla fall få en stund att fly det stundande problemet för en kväll. Jag tog en efterlängtad middag med Ellegulle och försökte komma ikapp allt vi missat sedan sist. För att ta mig till och från denna middag stötte jag på det härlig fenomenet "Derby" = Ett tillfälle där samhället spenderar resurser för att hindra vissa män från att utöva våld fö

Vi drog alltså hit. För er som inte kan läsa bakvänt; hit: Dels för att jag inte gillar att vara hemma på semestern, utan envisas med att det ska "upplevas", dels för att jag vill komma bort från hemmets måsten, men mest för att få hotellfrukost. Att valet föll på Kalmar som utflyktsmål var för att jag läst om en utställning som heter World of dinosours och den kan man väl kolla in lika gärna som något annat, tänkte jag. Arvsmassorna älskade att springa runt och utöva sin nya hobby; att fota, och tyckte en del skelett och låtsasdinosaurer var häftiga. Visst blev jag impad av de största skelettet, tyckte att en del fakta var intressant, men trots att vi läste på i stort sett varje skylt så var det hela över på 80 minuter.  Efter att i stan ha ätit vad som kan räknas till den äckligaste pastan någonsin, på tal om lotteriet med att äta lunch och middag ute, så drog vi till nästa mål. Kalmar läns museum.  Det skulle finnas en utställning om

Förutom vattenkrig med vattenballonger och vattenpump, njöt vi av sommarvädret genom att äta lunch på Winterviken och ta en promenad. Jag uppskattade mest lunchen och promenaden, även om herr B.o.B. kom på den briljanta idén att vi skulle ägna promenaden åt att pricka varandra med rönnbär. Fast okej, det var kul, jag har störst nävar och kunde därför ha väldigt många rönnbär till hands. Arvsmassorna tyckte också att den delen av dagen var kul, men fullkomligt älskade att senare springa runt på vår gård och bli blöta. I övrigt fick dagen ägnas åt att förbereda för att utforska ytterligare en del av vårt land. Imorgon åker vi ett par dagar till Kalmar, det ska visst finnas några utställningar där som låter kul.

Vi såg reklam för att det skulle vara Tornerspel och medeltida marknad vid Skoklosters slott och tänkte att det kunde vara kul med lite mer av sådant. Behålla Gotlandskänslan lite grann. I 30 graders värme fick vi titta på beridet bågskytte, barocka damer, svärdkamp och Tornerspel, och vi kunde strosa runt på en marknad som sålde saker som skulle påminna om tidsepoken. Tjusig miljö, fina hästar, medverkande som visade härlig entusiasm, och en 4H-gård intill med fantastiskt engagerad personal och söta getter. Mest uppskattade arvsmassorna att man fick klappa hästarna efter varje uppvisning, att se uppvisningen av svärdstrid, att prova riddarrustning i barnstorlek, och att gå till 4H-gården. Då hade allt utom att kunna klappa hästarna gått att göra utan att betala 440 kronor. Med Tornerspelet på Gotland färskt i minnet kändes det som att den här organiseringen, kvaliteten eller talangerna kanske inte matchade priset. Eller så var våra krav för höga efter Tornelspelet på Go

Det blev ju rätt varmt idag. Inte helt förvånande åkte vi därför till stranden. För att vara helt ärlig är strandhäng inte min grej, men arvsmassorna tycker att det är himmelriket. För att lindra upplevelsen gäller det att komma på plats tidigt, och det gjorde vi. På så sätt hinner man bada, springa, försöka fånga fiskar med händerna och bygga märkliga saker i sanden, tillräckligt länge för att känna sig klar med hela upplevelsen lagom tills stranden börjar fyllas med folk. För när folk börjar packas tätt ihop, musik spelar på olika håll, det ropas, stojas och stimmas, och vattenkanten nästan behöver kölapp, i kombination med hetta och kladdig solkräm, då blir jag trött. Att valet dessutom står mellan att sitta på en filt på en knölig gräsmatta i egenskap av landets stelaste människa, eller att stå i svenskt vatten när jag tycker att en pool i Thailand har kallt vatten gör inte upplevelsen bättre. Så rutinen är: bad, fruktstund, bad, lunch, bad och hemgång. Sådana här varma dagar ä

Dagens utflyktsmål: Gripsholms slott. Innan själva slottsvandringen strövade vi runt i Mariefred för att hitta ett vettigt lunchställe. Inte för att arvsmassorna bryr sig, men jag kan tycka att det skulle vara trevligt om det fanns något annat än köttbullar, pannkakor, hamburgare, pizza eller köttfärssås på en barnmeny. 99% av gångerna är det ju dessutom bara pannkakor eller köttbullar att välja på. Som sagt, arvsmassorna är nöjda, men efter den här semestern börjar jag oroa mig för att de ska få skörbjugg. Det märks att arvsmassorna vuxit på sig lite, för besök på museum (eller i detta fall ett slott) väcker lite intresse. Just Gripsholm var väldigt stort, så det var garanterat för mycket begärt att de skulle hålla fokus genom alla rum. Jag är nöjd över att de var med på noterna i alla fall halvvägs innan gnäll, varvat med fniss och sura miner, slog till. Pyret var nöjdast med att upptäcka att hon var slående lik kronprinsessan på ett fotografi från när hon var i ungefär samm

Vi ägnade den sista dagen i Visby med att ta en till promenad runt muren, äta lunch och ta en sista glass på Glassmagasinet. Sen sa vi farväl med lite sorg i hjärtat, men jag tänker att vi kommer göra ett besök igen i framtiden.  Det var härligt att komma hem till katterna och egna sängen, men trist att vara tillbaka till vardagens måsten. Så vi försökte lindra dem så gott vi kunde genom att åka in till Stockholm södra och promenera ner till  Eriksdalsbadet för att äta lunch på Nyfiken gul. Jag vet att det är så tråkigt med dessa foton på mat, men jag bara måste dela med mig av det här: Efter mätta magar och mutor i form av glass fortsatte vi att promenera utmed Årstaviken. Pyret frågade hur långt man kunde gå och jag berättade att vi gått hela vägen till farmor och farfar den vägen, då ville hon göra det. Skönt att hennes något tveksamma hållning till ordet promenad, som grott under tiden på Gotland, gick över så snart. Helt spontant ändrade vi dagens planer och forts

Eftersom mor i familjen tycker om att hitta platser som ger en ursäkt för att promenera blev dagens utflyktsmål Bungenäs. Ytterligare en plats med fullkomligt makalösa och lite surrealistiska vyer. På halvön strövar får fritt, så plötsligt korsade en flock vår promenadväg. När hungern slog till gick vi till Bungenäs matsal och Kalkladan. Jag fick veckans godaste lunch. Men arvsmassornas intresse var hela besöket riktat mot kanterna av vägen. Polarn pekade i början av promenaden på något och frågade vad det var för bär. Jag hade mina misstankar och en sökning gav mig rätt; salmbär. Eftersom hon är fullkomligt besatt av bär började genast en intensiv plockning och hon åt tills vi satte stopp. Eftersom det enda vi hade att plocka i var en karta över Kneippbyn som vi rullade ihop till en strut, blev mängden densamma som en ask för coctailtomater (som låg i bilen efter Polarns senaste blodsockerdipp). Fast då räknas inte den mängd hon redan stoppat i sig. Ho

Dagens utflykt gick till Stavgard vikingaby, och det var en härlig upplevelse. Fantastiska personer som engagerat berättade historien bakom platsen, visade hur tidstypiska hus såg ut, var uppbyggda och fungerade. Arvsmassorna fick också karda ull som de sedan fick tova till ett litet underlägg. Eftersom det var något av ett blodsockerfall hos Polarn så var hon inte jätteengagerad, alltså gjorde jag och Pyret det mesta. Så ni fattar redan att det kommer bli några dispyter kring det där tovade underlägget framöver. Jag hävdar bestämt att det är allas och ska förvaras i gemensamt utrymme, men är inte säker på att den ekvationen går hem hos alla. Till stor glädje fick de prova på bågskytte. Dagens hit. Pyret blev så taggad att hon bestämt hävdar att hon vill lära sig bågskytte på riktigt. Jag har lovat att undersöka saken. Om det inte varit för att resterande sällskap också började känna av behovet av näring hade vi också kunnat få lära oss mer om tidstypiska instrument.

Idag gick utflykten till Hoburgen, längst ner på ön. Vi gick till alla kanter vi kunde, ungefär. Jag försökte hålla mig cool och inte tänka på att de där sprattelgubbarna skulle gå för nära just den här kanten och trilla ner. Eftersom vi åkte förbi en fyr man kunde gå upp i, så fick vi ju lov att göra det efter lunch och glass. När många trapösteg upp, och trappsteg ner var avklarade, fick vi tips om att man kunde bege sig ut på en annan kant och spana efter sälar.  Så då gjorde vi det. Med god vilja såg man dem bland alla fåglar, men mest bevis för att de var där fick vi för att man hörde man dem. Arvsmassorna såg inte ett skvatt, men såg att det gick att leta fossiler. Snart är bakluckan full av stenar med avtryck av snäckor och trillobiter och hela fossiler av sjöliljor.  För att förtydliga så gick vi alltså dit ut, och tillbaka, efter att ha knatat ut till första kanten och upp i fyren. Ännu en dag med många steg på stegräknaren. Arvsmassorna belönades

Efter ännu en härlig frukost; gav vi oss iväg till Knejppbyn för att möta upp arvsmassornas bästis, som var sin sista vecka på Gotland innan de far tillbaka till Sydafrika. Hon hade ingen aning om att vi skulle vara där och blev vad man kan kalla för glad för sin överraskning. Arvsmassorna röjde sedan loss bland båtar, hoppborgar, studsmattor, trampbilar, karuseller, radiobilar och fritt fall så svetten lackade. De tog bara paus för att äta lunch och kolla in Pippiteater.   Trots att vi hängde där mellan 10 och 16.30 så var det inte tillräckligt, Pyret och bästisen var inte glada över att behöva säga hejdå. Som tur är kommer de tillbaka till Sverige i september, så vi har redan bokat in en ny dejt. På vårt lilla plejs ute på landsbygden, där gästerna mest bestått av en busslast tyska pensionärer på cykelsemester (alltså lugnaste stället i stan) har vi fått grannar som har en skällig hund, och som spelar ABBA på hög volym med öppen dörr medan de förbereder sig för en

Checklista för Gotland: Ta färjan över till Fårö. Arvsmassorna tyckte det var grymt coola 8 minuter. Bada vid Sudersand. Inte jag, jag doppade inte ens tårna i det där i badet, men arvsmassorna struntar ju tunt i saker som temperatur. Det gjorde många andra också, så besöket blev kort. Fullpackad strand är inte min idé om en härlig dag. Jag lockade med arvsmassorna med löfte om mat. Närmare bestämt hade jag fått tips om att besöka Crêperie Tati på Kutens bensin. Det var hysteriskt lång kö, men jag blev vansinnigt nöjd med min beställning. Otroligt god galette. Resten av sällskapet hade bestämt sig för att vara missnöjda med det mesta för dagen, så jag vet inte vad de tyckte, jag har ju bestämt mig för att försöka välja lycka, så jag frågade heller inte utan njöt bara av min mat. Efter lunchen valde jag lyckan igen och överlät till de andra att bestämma vad de ville göra. Av någon anledning blev det då att besöka ett Raukfält. Kanske för att jag hade föres

Vi klev ut till det här imorse, när vi skulle till byggnaden som serverade en härlig frukostbuffé. Om man vill, och vädret tillåter, så kan man inta sin frukost här: Det var sagt att det fanns överhängande risk för dåligt väder idag, så vi tog en dag till för att utforska Visbys mer centrala delar. Först genom att gå utmed den där muren alla snackar om. Sen fick vi använda vår vetenskapliga sida till ett besök på Fenomenalen. Arvsmassorna blev mäkta imponerade av den lilla, men roliga, showen de bjöd på. Jag gillade bygghörnan då högen med plus plus kunde lindra min pussel-abstinens. Eftersom Fenomenalen låg precis bredvid Glassmagasinet tog jag det drastiska beslutet att vi behövde gå dit en gång till. Den här gången smakade jag Kinder-glass. Vi promenerade runt lite till, och hann besöka Domkyrkan innan det där regnet alla pratat om dök upp. Då beslutade vi att ta itu med nästa "inomhusaktivitet", Lummelundagrottorna. Det var bitvis en utmaning för

Vi fick gå upp vansinnigt tidigt för att kunna sitta och se soluppgången när färjan kom in i hamnen. Vi trodde att arvsmassorna skulle somna både i bilen och på färjan, men det gjorde de inte, det var de allt för taggade för. Åka bilen ombord på en båt! Åka båt till en ö! Ha semester! Istället satt de och glodde på Powerpuff pinglorna i flera timmar medan färjan tuffade på. Jag satt och glodde på filmen som visades och kände mig halvdöd. Fast vi kom fram till sist. Trots att jag påpekat flertalet gånger att vi skulle anlända väldigt tidigt i Visby (ca 8.30) och inte ha incheckning på hotellet förrän klockan 15, så blev det någon slags förvåning över att vi kanske fick börja resan med att spendera dagen i Visby. Vet inte riktigt vad vi skulle göra annars, inte heller fick jag några andra förslag än att gå runt hotellets område , vilket verkade jobbigt att göra i 6 timmar. Så jag fick min vilja igenom. Vi fikade, och kollade in museet Fornsalen. Polarns omdöme var att