Fortsätt till huvudinnehåll

Sommar, sommar och sol.

Det blev ju rätt varmt idag. Inte helt förvånande åkte vi därför till stranden.

För att vara helt ärlig är strandhäng inte min grej, men arvsmassorna tycker att det är himmelriket. För att lindra upplevelsen gäller det att komma på plats tidigt, och det gjorde vi. På så sätt hinner man bada, springa, försöka fånga fiskar med händerna och bygga märkliga saker i sanden, tillräckligt länge för att känna sig klar med hela upplevelsen lagom tills stranden börjar fyllas med folk. För när folk börjar packas tätt ihop, musik spelar på olika håll, det ropas, stojas och stimmas, och vattenkanten nästan behöver kölapp, i kombination med hetta och kladdig solkräm, då blir jag trött. Att valet dessutom står mellan att sitta på en filt på en knölig gräsmatta i egenskap av landets stelaste människa, eller att stå i svenskt vatten när jag tycker att en pool i Thailand har kallt vatten gör inte upplevelsen bättre.

Så rutinen är: bad, fruktstund, bad, lunch, bad och hemgång. Sådana här varma dagar är dessutom 3 timmar i solen fullt tillräckligt. I vanliga fall håller arvsmassorna sig till skolan av "bara lite till", men idag var de okej med att åka hem, fast de vill så klart gärna åka tillbaka. Så jag är inte ensam om att bli trött av allt stimuli.

På tal om trött av stimuli så läser jag, sist av alla, Anders Hansens bok Hjärnstark.


Inte för att så mycket känns nytt, det är väl allmän vetskap nu för tiden, kanske just på grund av bokens popularitet, men det är alltid bra med påminnelser och att väcka tankarna.

Under dagens strandhäng som just innehåller så mycket stimuli att jag känner att hjärnan blir helt överbelastad, läste jag i en del i boken som behandlar det där med stimuli och ständiga intryck. Det är ju verkligen inte konstigt att vi går omkring och känner att vi inte har tid, eller känner oss stressade. Jag bestämde mig för att begränsa en del av all input genom att rensa mina sociala medier, bara ha kvar det som ger information som betyder något för mig. Kanske kommer jag då ha tid att faktiskt titta igenom det ibland. Jag rensade i telefonen också, tog bort onödiga appar.

Precis som när jag gör mina garderobs- och skåpsrensningar känns det skönt att begränsa sig lite. Nu får skärmtid bli kvalitet istället för kvantitet.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.