Fortsätt till huvudinnehåll

Den store bärfinnaren.

Eftersom mor i familjen tycker om att hitta platser som ger en ursäkt för att promenera blev dagens utflyktsmål Bungenäs.

Ytterligare en plats med fullkomligt makalösa och lite surrealistiska vyer.




På halvön strövar får fritt, så plötsligt korsade en flock vår promenadväg.


När hungern slog till gick vi till Bungenäs matsal och Kalkladan.


Jag fick veckans godaste lunch.


Men arvsmassornas intresse var hela besöket riktat mot kanterna av vägen. Polarn pekade i början av promenaden på något och frågade vad det var för bär. Jag hade mina misstankar och en sökning gav mig rätt; salmbär. Eftersom hon är fullkomligt besatt av bär började genast en intensiv plockning och hon åt tills vi satte stopp. Eftersom det enda vi hade att plocka i var en karta över Kneippbyn som vi rullade ihop till en strut, blev mängden densamma som en ask för coctailtomater (som låg i bilen efter Polarns senaste blodsockerdipp). Fast då räknas inte den mängd hon redan stoppat i sig. Hon hade lätt kunnat plocka en liter. 


Efter en lång promenad på halvön belönades vi med ett stopp på ett mysigt café i Fårösund innan vi körde i riktning mot Visby. Riktigt fika, hembakat, inget dussinfika från någon kedja.

En regnskur bestämde åt oss att det kanske var en lagom sista kväll på ön att besöka Cirkus Brazil Jack. De är en djurfri cirkus och innehåller därför bara allt sådant som arvsmassorna tycker är så otroligt spännande och roligt; som akrobatik, trolleri och clowner. Och arvsmassorna blev mäkta imponerade, speciellt Polarn har så himla lätt för att ta till sig sådant, hon blir så fenomenalt lycklig. Det ger ju en sådan fantastisk känsla hos en själv, att se dem genuint lyckliga, roade, imponerade och alldeles hänförda.

Själv hittade jag mitt nya Yoga-goal: 


Jag har ju kört mellan en kvart och en halvtimmes yoga varje morgon under semestern, borde vara där snart. Eller kanske borde målet vara att i alla fall slippa kandidera till landets stelaste människa. 

Imorgon blir sista dagen på ön, så himla trist.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...