Fortsätt till huvudinnehåll

Sköna söndag.

Små stampande fötter kom springande in i sovrummet och väckte oss och jag kände mig söndags pigg. Lite mys med två glada tjejer och jag bestämde mig för att vi skulle ha pannkaks frukost. Sagt och gjort, ny blöja, ett toalettbesök och sen vispade jag ihop en smet och började steka. Tjejerna väntade tålmodigt tills det var dags att sätta sig och avnjuta lyxfrukosten med lite sylt och grädde.

Själv hann jag precis sätta mig till bords när jag kände hur det högg till i magen. Värken tilltog snabbt, en inte så mysig kallsvett bröt ut och jag hann inte ens sippa på kaffet innan jag fick ge upp och gå och lägga mig.
Det gjorde ont, där i den delen av magen som alla tjej-delar sitter, riktigt jäkla ont. Nu säger jag det ur perspektivet av någon som haft regelbunden mens i 29 år, besvär med cystor i 20 år, haft ett utomkvedshavandeskap och fött barn. Det gjorde så ont att jag gick med på att åka in på akuten. J.A.G. Jag som kör på "om det är något allvarligt så märks det väl" för det kändes som en "det märks". Jag brukar annars känna att akuten mest går ut på att vänta i evighet för att få veta att det inte är något allvarligt och bli hemskickad med Alvedon. Säger jag som opererats två gånger.

Jag skrevs in 9.30.
Doktorn kom till avdelningen kl 13.
En patient klarades av till kl 14, då tog doktorn lunch.
Jag fick komma in kl 15. Då fick jag veta i korthet att smärtan verkade sitta i äggstocks regionen men det gick inte att se på gynekologisk väg vad det rörde sig om, så jag skulle ta Alvedon och Ipren med 4 timmars mellanrum och avvakta om smärtan avtog till morgondagen. Om inte skulle jag återkomma men då fick det utredas kirurgiskt.
15.30 lämnade vi sjukhuset efter att ha köpt Alvedon (och Ipren).

Den värsta smärtan har hållit sig borta, istället har en dov värk huserat, som om någon ilsken bock skulle ha stångat mig i magen och sen vänt sig om och sparkat mig innan den spatserade iväg.
Och fast jag har legat på en brits mest hela dagen så är jag trött ända in i märgen.

Vi kanske får göra ett nytt försök med mys frukost nästa helg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...