Hemlagad mat?
Hej. Det var länge sen.
Även om du är rätt pestig att ha att göra med nu för tiden, du tar ju till exempel minst dubbelt så lång tid att laga med två arvsmassor i hälarna och du blir rätt fantasilös ibland, också till följd av envisa små familjemedlemmar, så har du ändå varit saknad.
Under semestern har du fått stå tillbaka för alldeles för mycket takeaway men nu är jag så evinnerligt less på pizza/kebab/indiskt/thai/hamburgare/sallad/tunnbrödsrulle att jag hellre vill svälta än att äta det igen på ett tag.
En pestopanna serverad med pasta och grönsallad känns som rena lyxen.
Så tack för besöket, jag är så nöjd över att vi ska umgås regelbundet nu igen.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer