Fortsätt till huvudinnehåll

Inventering.

Förskolestart kombinerat med höstkänslor kombinerat med barn som spurtat under sommaren kombinerat med vetskapen om att snart kommer jag knappt komma ihåg vad jag heter.
Alltså körde jag en djupdykning bland höst- och vinterkläder och försökte lista ut vad de där pseudotvillingarna kan tänkas behöva. Det är fasiken ingen lätt uppgift när de är så snarlika i storlek, vem kan ärva, vem kan behålla och vilken storlek ska man chansa på nu.
Men tiden gör moderskapet lite kaxigare så jag höftade lite och skrev en lista. På den listan stod vinterskor och vinter ytterkläder till Pyret, höstjacka till Polarn och inom parantes önskemål om dubbla uppsättningar av regnkläder till dem båda (för att slippa frakta mellan hem och förskola). Eventuellt skulle det vara önskvärt att ha dubbla uppsättningar ytterkläder till vintern för att kunna ha en uppsättning ständigt i tvättmaskinen medan de båda arvsmassorna är upptagna med att skita ner den andra uppsättningen på en slaskig förskolegård.
Jag ser alltså framför mig en höst, vinter och vår av superskitigs barn. Med ålder kommer vishet och en del verklighetsförankring. Men främst var det nog middagen igår med mammakompisen som trissade upp förväntningarna om en ytterst skitig tillvaro.


Snål småbarnsförälder börjar naturligtvis jakten på secondhand. Första besöket resulterade i ett helt gäng skor:

Två par vanliga gummistövlar (inför den andra uppsättningen), ett par fodrade gummistövlar till Pyret (så kan Polarn ärva de vi har) och två par vinterskor till Pyret, från PAX och Ecco. Jag slog till på hela högen eftersom skorna kostade 10 KRONOR PER PAR!!! 

Pyret ville prompt följa med mig, vilket gjorde att jag fick lov att hitta något för henne att göra medan jag spanade, så jag satte henne bland barnböckerna och bad henne att hitta en bok. Det gjorde hon:

Jag hittade den här:

och tyckte att den kanske skulle vara mer intressant. Men icke. Jag köpte den också, men Pyret har ignorerat den och istället spenderat långa stunder åt sin fina bok. För ja, självklart fick hon den när jag nu hade sagt åt henne att välja en bok hon trodde att hon skulle tycka om. Men ett riktigt marsvin blir det icke!

När inköpen till de mindre medlemmarna i hushållet var avklarade fick Pyret sätta på sig i bilen med sin far och syster och äta smoothie och läsa sin fina bok medan jag gick in och tittade på kläder till mig själv. En rolig kjol, en kofta från Crocker, en tröja från Lindex,  ett par jeans från Marlene by birger och en grym ullkappa från okänt ursprung. Hissnande 150 pix.
Me so Happy. 

Alltså, varför handlar inte alla på secondhand. Det är ju konstigt på riktigt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.