På vårt BVC hängde den här i väntrummet.
Det skaver i mig. Jag känner mig inte objektivt informerad eller att jag får en tankeställare, jag tänker bara att det är till för att få föräldrar att skämmas. Jag gillar inte det. I min värld tänker föräldrar idag extremt mycket på hur de hanterar allt; mat, sömn, skärmtid, sitt eget mobilanvändande, uppfostringsmetoder, miljö, gifter, anknytning, och så mycket mer.
Så läser man Fredrik Backman, som sammanfattar det hela så väl:
Den där föräldern som tänker på sitt mobilanvändande hela jäkla tiden, men kanske behöver använda sin mobil, trots att det finns ett barn i bilden, för att logga in på Försäkringskassan, beställa hem mat, köpa ny overall till den lilla, svara på ett mejl om jobb på den där timanställningen, bråka med sin partner, föra över pengar för att kunna gå och handla, eller bara ha någon kontakt med omvärlden i den isolerade bubbla föräldraskapet ibland kan vara.
Skäms på dig.
Någon kan se att du säkert bara Facebookar istället för att bry dig om ditt barn den där ögonblicksbilden ur ditt 24/7 jobb som förälder. För alla vet ju hur ego föräldrar är idag, i den här generationen där barnen curlas sönder av sina föräldrar som inte släpper dem en sekund. Eller vänta, det går ju inte ihop.
Istället för skam kanske vi ska tänka uppmuntran. Istället för misstänka, lita på.
Eller så.
Kommentarer