Fortsätt till huvudinnehåll

Varför begränsa sig?

Jag har ibland hört folk säga att de är mer "salt-människor".
Eller "söt-människor".
Alltså att de går igång mer på salta onyttigheter, typ chips, eller mer söta onyttigheter, typ choklad.
Det där förstår jag inte alls.
Måste man välja?
Jag går igång på både och, lite om vartannat, bara för att variera min beroendepersonlighet en aning.
Som att jag skulle köpa en ny ask Bregott, och den vanliga var slut, därför fick jag ta en extrasaltat.
Med viss tvekan.
För jag äter ihjäl mig på mackor när det är extrasaltat Bregott i kylskåpet.
Det är så gott!
Speciellt när man råkar ha rostbröd hemma.
Till lunch idag blev det alltså rostat bröd gjort på luft och socker, med alldeles för mycket extrasaltat Bregott på.
Bra där.
Undrar om man skulle ta och växa upp någon gång?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän