Fortsätt till huvudinnehåll

Sällskap.

När jag ska sova har jag sällskap.
Hon lägger sig på mitt bröst innan jag ens fått täcket över benen, och spinner djupt medan jag försöker läsa.
När jag lägger boken åt sidan, och släcker lampan kliver hon ner på min vänstra sida.
Hon lägger hakan, med sin allra mjukaste päls, den som känns sådär fjunig, högt upp på min arm.
Hon ligger så nära att jag känner hennes andetag mot min kind, från den lilla nosen.
Sen följer hon mig hela natten, ligger hela tiden tryckt mot mig, så tätt intill att jag ibland försöker fly undan i sömnen, och vaknar av att jag håller på att ramla över sängkanten.
Om hon lämnar sängen under natten så ser hon till att jag märker det.
Hon väcker mig, antingen genom att klösa lätt på en möbel, eller krafsa på en dörr. När jag skäller på henne kommer hon glatt skuttande upp i sängen, spinner högt, och lägger sig på den plats hon lämnat.
Annars smyger hon upp, spinner högt, och slickar mig i pannan, för att sen lägga sig tillrätta.
Mitt sällskap.
Det är vansinnigt irriterande.
Men också så fullt av kärlek att det är alldeles, alldeles underbart.
Alla borde ha en katt som sällskap.

Kommentarer

Anonym sa…
PUSS! /Malin

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän