Fortsätt till huvudinnehåll

Shopping-rage.

Alla har väl hört talas om "road-rage"?
Jag får "shopping-rage".
Först, när jag ska kolla rea-kläder i en affär och blir ständigt knuffad, och bort-stressad av en anställd. Bruden ska flytta/omorganisera/trycka ihop, reakläder, vilket betyder att hon ritch-ratchar galgarna fram och tillbaka i en rasande fart, och drar ihop en hög och snabbt rusar till nästa ställning för att trycka in dem där.
Medan hon gör detta i en fart som skulle göra en studsboll långsam och trög i jämförelse, svischar hon fram mellan ställningarna och knuffar på kunder som står i hennes väg.
Oavsett ställning man ställer sig och bläddrar i, så är hon snart där och rycker undan hälften av plaggen, eller kommer farande och trycker in kläder just där man står.
Den lilla vännen måste självklart göra sitt jobb, men hon kanske borde visa hänsyn till kunderna, som gör att hon har ett jobb.
Sen blir jag irriterad på hur de begär att man ska betala 5 kronor för att använda toaletterna i köpcentret, utan att använda de kronorna till att hålla rent och fräscht på toaletterna.
I övrigt blir jag ständigt irriterad på hur folk knuffas, stannar mitt i vägen, står i dörröppningar, ställer barnvagnar vid kassorna så att de blockerar för alla andra, tränger sig före, hostar utan att hålla för munnen, och, och, och... Aaaaarggghhh.
Fast lite fika, lite fynd, och en lugn make vid min sida, så blir det ändå en trevlig dag.

Så jag åkte hem, och skulle boka biobiljetter, vilket jag försökte göra på mobilen.
Gör inte det om ni inte måste.
Jädrans vad krångligt med så liten touchscreen.
Nu ska vi åka iväg och ge mig mat, det brukar göra mig på bättre humör, och sen se "The darkest hour".
Vi har ju biogodis liksom.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän