Fortsätt till huvudinnehåll

Färgen grön passar mig.

Vitamin C håller på och planerar för en snar långresa till Vietnam.
Samtidigt får jag sms från E, som befinner sig på långresa i Indien.
Och får mail från Greken, som befinner sig på långresa i Mexico.
De skriver om vita stränder, öar, drinkar, och resplaner för många veckor framöver.
Under tiden tittar jag ut på ett nytt snötäcke, gäspar efter en arbetsdag, och väntar på att 6 nya kurser ska dra igång med full fart.
Det är väldigt svårt att inte bli avundsjuk.
Så svårt att jag faktiskt inte kan låta bli, jag är grön som mossa av avund.
Jag längtar inte bara till sol och värme, utan till lite äventyr, en liten flykt från vardagen.
Jag är uttråkad.
Och avundsjuk som attan.
Jädra brudar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän