Fortsätt till huvudinnehåll

Upp som en sol...

Dagen började så bra, jag pustade ut och blev lite mer hoppfull.
Nu gör det bara ont, i hjärtat.
Det skaver och svider där inne.
Platsen inombords där man hämtar kraft och energi, den ekar tom.
Jag önskar att det fanns Alvedon för brustna hjärtan, plåster för själen, och Red Bull för utslitna hopp.
Jag kramar maken tills hans tröja är blöt, och kelar med katter tills deras pälsar dryper, för jag kan inte sluta böla.
Det är det sista stadiet från att ha intalat sig att det inte behöver vara kört, börjat köpslå med sig själv, bli förbannad, till att bara ge upp.
Det vore bra skönt om det 5:e misslyckandet hade gjort en van, trubbat av känslorna lite, lärt en att handskas med att hoppas och bli besviken.
Så är det inte.

Jag tänker vara patetisk och rödgråten hela kvällen, för imorgon drar plugget igång igen.
Hur det ska gå att vara social, taggad, och uppmärksam hela dagen vet jag inte, men jag antar att det kommer gå åt skogen.

Kommentarer

Greken sa…
Käraste vän! Tänker på dig. Försöker skicka kärlek, styrka och medkänsla. Det finns fortfarande hopp och du är den starkaste personen jag känner. Fortsätt krama maken och klappa på kissarna. Snart hittar du kraften att fortsätta kämpa. Tänker på dig! Önskar att jag kunde vara nära men jag finns här på andra sidan jorden! Leta upp mig på skype så kan vi prata snart! Massa kramar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: