Fortsätt till huvudinnehåll

Idiotiskt.

Jag förstår att det här med planering inte är allas bästa sida.
Jag förstår att kommunikation kan vara svårt.
Jag förstår att KOMVUX har lite B- stämpel, och varför.
Jag är också medveten om att jag inte har världens bästa tålamod just nu.
Men.
I informationen från KOMVUX får man veta att man får information om vilken kurslitteratur som ska användas, av läraren, vid första kurstillfället.
De puschar också rätt hårt på rådet att beställa böcker på nätet, för där är det mycket billigare.
Förra terminen ställde det till med problem, för lärarna räknade med att vi fått information om vilka böcker vi skulle ha i förväg, av KOMVUX, och ville därför att vi skulle ha böcker inom en vecka.
Alltså är alternativet beställa på nätet kört, för det kommer inte några böcker på mindre än en vecka.
Det har hänt mig EN gång.
Lätt bitter kontaktade jag ansvarig på KOMVUX inför denna termin, och förklarade detta problem, och fick till svar att det inte gick att ha lista på kurslitteratur i förväg, för den listan uppdaterades inte. Men lärare skulle vara informerade, och hon skulle påminna.

Av de 5 lärare jag har denna termin kräver 3 böcker inom en vecka.

Alltså ska jag nu iväg och spendera för många kronor på böcker i den enda bokhandeln som -förhoppningsvis- har de böcker jag ska spendera för många kronor på.

Ska det vara så förbannat svårt för två skolor att kommunicera med varandra?

Kommentarer

Anonym sa…
Hmmm, tycker jag hört detta förut...Jag har kommit fram till att man inte kan be om saker, man måste klampa in och tala om för folk vad de SKA göra, då går chansen att de gör just detta upp, folk i allmänhet verkar ha tappat förmågan till att tänka själva, mycket märkligt är det. Lycka till med eländet, hoppas du möter mer inspirerande lärare denna termin! Stora kramar/Å

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.