Fortsätt till huvudinnehåll

Middag, och bio-action.

Rackarns vilken spännande kväll det blev.
Tack vare att jag hade magen full av god mat lyckades jag genomlida hela filmen.
Eller, såååå dålig var den väl inte, bara typ tonårs-films-dålig.
Men jag lyckades också med konststycket att låta bli att slå ihjäl de brudar bakom som satt och pratade genom hela filmen.
Eller de/den som satt bakom och gungade på våra säten genom hela filmen.
Eller han som satt bredvid och sms:ade hela tiden.
Eller nördarna som satt och nörd-garvade (hö-hö-hö-hö), prasslade med påsen något makalöst, kommenterade filmen, och sen höll på att hamna i mitt knä när de skyndade sig ut innan eftertexterna ens hade börjat.
Ingen dog, inte ens lite grann.
Så duktig var jag.
Och tur var väl det.
För på vägen hem hamnade vi i polisspärr, en stor rackare, där de stannade alla bilar, frågade vart man skulle, hur många man var i bilen, och lös igenom bilen med ficklampa.
Action baby.
Man kan väl ana att det hade någonting att göra med att vi såg på vägen till bion att ett litet välkänt mc-gäng hade etablerat sig i en villa mitt i villaidyllen.
Just ikväll hade de tydligen fest.
Det hade ju varit trist att hamna i den spärren full av blod från människor som i allt större utsträckning tappat förmågan att interagera med andra människor.
Men lite roligt var det, mer spännande än filmen faktiskt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...