Fortsätt till huvudinnehåll

Time out.

Vi har beslutat att hoppa över embryoåterföring den här månaden.
Eftersom att jag har varit lite krasslig, ni vet bara lite grann, så tänker vi att jag och min arma lekamen behöver tid för återhämtning.
Det känns som ett självklart beslut.
Men ändå inte.
Förnuftet säger att vi har bara två frysta embryon kvar, sen ska vi dra igång hela äggplocknings processen igen, alltså vill man ju maximera alla förhållanden kring de kommande två insättningarna.
Som att få vara icke snorig, hostig, infektionsig ett tag. Kanske hinna få upp näringsintaget till normal balans, komma igång med träning, känna sig pigg och kry.
Men samtidigt så har den där hetsen jag har varit så rädd för krupit in.
Kör, kör, kör.
Nästa gång, då minsann.
Stanna inte upp, känn inte efter.
Att hoppa över en gång känns fel, stressigt, nervöst.
Tänk om det hade varit gången det hade fungerat.
Som att universum har någon plan som man bryter mot.
Jag gillar verkligen inte att jag, som inte tror på horoskop, kristaller, spådom, eller böner, plötsligt börjar leta efter ologiska samband och mönster.
Gillar det inte alls.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän