Fortsätt till huvudinnehåll

Min!

I sann fredags-anda så slappar vi.
Middag på lokala Italienska restaurangen, följt av några dvd och en "Ben & Jerry's Half baked".
Men det är svårt att kombinera glassen med vampyrerna på tv:n när det sitter två katter och tigger bredvid.
Det är svårt att njuta när fyra bärnstensfärgade ögon följer varje sked.
Eller små lurviga tassar som slår efter handen som håller skeden i hopp om att sno åt sig en tugga.
Efter alla år vi levt tillsammans borde de veta bättre, matte ger inte frivilligt ifrån sig "B&J".
Jag delar gärna med mig till mina älsklingar.
Men glassen, den är min.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän