Fortsätt till huvudinnehåll

Favoriter kommer och går...

...men Pyret har en liten tendens att bli, ska vi säga, besatt av en del saker.
Hon råkade ramla över några klipp på Youtube där de öppnar Kinder ägg. Alltså det står ett helt gäng ägg uppradade och så filmar de när två händer greppar ett ägg, tar av pappret, tar bort chokladen, öppnar den lilla behållaren, tar ut leksaken och visar upp den. Sen börjar de om med nästa, självklart med en hiskelig melodi i bakgrunden.
Pyret blev besatt.
Inte fasiken kan väl jag förklara varför, ungar är ett större mysterium än Youtube.
Sen råkade hon väl få syn på sånt där jäkla ägg i affären. Hon råkade också få en sticka i fingret när vi var i den affären. Hon fick en sticka samtidigt som hon var skittrött och supergrinig. Jag pillade ut stickan men hon var otröstlig och jag skippade årets-morsa-nomineringen och gav henne ett sånt där jäkla ägg som tröst.
Nu blev ju det till att
A: Varje gång vi handlar sitter hon då och då och säger "Aj!" sen pekar hon mot någon kroppsdel och deklarerar att "Ja ha aj där". Självklart snabbt följt av "Ja få ägga nu?"
Och
B: Att hon kopplar ihop det med sin senaste vana att köra någon av ramsorna de har inför måltiderna på förskolan, som Alla händer under bordet, tills vi hör det rätta ordet: Varsågod och ät.
Nu låter det:
"Vi måste säga först mamma!"
varpå jag säger:
"Okej, säg du då."
"Nä, ja kan inte, ja ha lite aj i knäna, då kan ja inte säga... ...Ja titta ägga nu?"

Hon kommer fasiken bli politiker den där.

Polarn då? Undrar ni. Hon kommer bli dansare.
Hon skiter rätt tunt i vad som visas på tv, Youtube eller telefoner, hon börjar däremot digga grymt så snart hon hör något som liknar musik.
Lite politiker är hon väl också i och för sig, hon diggar när hennes mor sjunger, vilket jag fritt tolkar som att hon betecknar min sångröst som musik. Snälla unge.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.