Fortsätt till huvudinnehåll

Än sen då?

Det där med fredagsmys. Så långt borta.
Dels att för att det är samma ät-snabbt-som-fasiken-innan-Pyret-ledsnar-och-vill-dra-alla-från-bordet-och-Pyret-ätit-upp-och-vill-sno-din-mat rutin som vi har alla dagar i veckan. Som följs av att försöka få alla korta familjemedlemmar i säng, som följs av svep en kaffe och "unna dig" något gott (= tryck i dig någon bulle) innan du ska försöka få dig själv i säng. Det sista är aldrig lika svårt som det första.
Myset tenderar att försvinna däremellan någonstans.
Dessutom är ju fredagsmyset uppladdningen till helgen. Kanske en brunch, lite shopping på stan, promenader i fint väder, middag och en bio?
Vad säger du? Springa efter absurt snabba varelser för att ha så korta ben. Slänga i dig en frukost, lunch, mellanmål, fika, middag innan "någon" får ett utbrott. Gå in i en affär för sen är både ditt, partnerns och barnens tålamod slut. Den affären brukar dessutom vara City Gross eftersom veckohandling är en överlevnads strategi nu för tiden. Däcka vid 21 som på en vanlig tisdag eftersom halva hushållet vill ha frukost vid 6.
Jaaa, fredagsmys inför helgen var det.

Inte vet jag om det hör till medelålderskrisen eller småbarnsåren, men nog far tanken: Är det så här livet ska vara nu? genom skallen ibland.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.