Fortsätt till huvudinnehåll

Brister i tillvaron.

Det där med sömnbrist och allmän slitenhet.
För det första så är det askorkat att vara designad som en morgonpigg varelse när det ska försöka kombineras med vaknätter. För om det lilla livet håller mig vaken framåt 4 snåret, speciellt nu när solen också är typ vaken då, så är jag vaken permanent. Det innebär hårt arbete på flera timmar att somna om efter att hon har somnat, vilket brukar innebära en enstaka halvtimme eller timme innan det är dags att gå upp. Taskig planering.
För det andra är det ännu mer korkat att designa en människa som morgonpigg om samma människa blir fysiskt utsliten på sjukdomsnivå av sömnbrist. Värk i kropp och huvud, illamående, yrsel och eksem. Nice.
För det tredje är det grymt som fasiken att ge en sån människa barn som sover lite och oroligt.
För det fjärde är det så ofantligt blåst att vara den människan och försöka kombinera småbarnsåren med plugg. Nu finns det ju redan studier på att sömnbrist gör en korkad, men om det inte hade funnits så hade jag gått klart min utbildning och satsat på en forskarkarriär, enbart för att bedriva en forskning som kom fram till just den slutsatsen.
Nu ska jag sova, om jag får, eller även om jag inte får, för annars går jag upp i atomer tror jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.