Det där med sömnbrist och allmän slitenhet.
För det första så är det askorkat att vara designad som en morgonpigg varelse när det ska försöka kombineras med vaknätter. För om det lilla livet håller mig vaken framåt 4 snåret, speciellt nu när solen också är typ vaken då, så är jag vaken permanent. Det innebär hårt arbete på flera timmar att somna om efter att hon har somnat, vilket brukar innebära en enstaka halvtimme eller timme innan det är dags att gå upp. Taskig planering.
För det andra är det ännu mer korkat att designa en människa som morgonpigg om samma människa blir fysiskt utsliten på sjukdomsnivå av sömnbrist. Värk i kropp och huvud, illamående, yrsel och eksem. Nice.
För det tredje är det grymt som fasiken att ge en sån människa barn som sover lite och oroligt.
För det fjärde är det så ofantligt blåst att vara den människan och försöka kombinera småbarnsåren med plugg. Nu finns det ju redan studier på att sömnbrist gör en korkad, men om det inte hade funnits så hade jag gått klart min utbildning och satsat på en forskarkarriär, enbart för att bedriva en forskning som kom fram till just den slutsatsen.
Nu ska jag sova, om jag får, eller även om jag inte får, för annars går jag upp i atomer tror jag.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän
Kommentarer