Fortsätt till huvudinnehåll

Pust.

Såna här dagar vill man ju helst ligga i sin pyjamas, nerbäddad i sängen med Alvedon, halstabletter, te och näsdukar.
Istället måste man jaga pyret.
Jag tyckte att hon var extra aktiv idag, hon sov bara mellan klockan 11 och 12, men så tänkte jag att det säkert berodde på att jag inte riktigt orkade. 
Hon fick röja loss en stund på eftermiddagen hos sin mormor och morfar (som bjöd sjuklingen på middag och avlastning) men när vi kom hem var hon gnällig. Jag tänkte att det var bäst att förbereda inför natten lite tidigt, innan det gick från lite gnällig till supertjurig, för det skulle jag verkligen inte orka idag. Pyjamas på klockan 18.10 och påklädning leder ju alltid till protester så 18.12 var det tröstpaus, 18.15 sov hon som en stock mot mitt bröst med oknäppt pyjamas. Hon brukar somna vid 20.00-20.30, efter en flaska välling.
Det var alltså en härlig kombination av trött sjukling till mamma och extra överaktiv bebis. Så mysigt så.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.