Fortsätt till huvudinnehåll

Gällivare-häng.

Magen växer, det ska den göra, och jag kan fortfarande ha mina vanliga byxor men de börjar kännas obekväma, så idag tog jag fram mina mammabyxor.
Epic fail.
Jag vet att jag började med mammabyxor ett par veckor tidigare förra gången och att de då var lite stora i midjan men att de satt där de skulle. I min snåla glädje över att jag inte gjort mig av med preggokläderna slängde jag på mig byxorna, tänkte att de kändes lite stora och gav mig ut.
Först hasade de ner lite, irriterande med okej. Sen hasade de ner mer, vilket blev mer irriterande. Till slut hasade de ner för varenda steg jag tog. Ett litet test med att låta bli att dra upp dem var tredje steg visade att om jag lät dem vara så skulle de hasa ner ända till knäna. På riktigt.
Jaha.
Jag drar slutsatsen att den gigantiska preggomagen jag avlade fram förra gången töjde ut den sexiga mudden på byxorna en aning.
Förra gången var jag småpreggo mitt i sommaren, vilket underlättar i klädväg, den här gången kommer hela bulle-i-ugnen-mage perioden vara under lite kallare förhållanden, vilket innebär att det skulle vara skönt med byxor. Lika med problem.
Jag fingrade på ett par nya byxor på H&M men näe, jag har ju mammabyxor, flera stycken, som bara ska användas i några månader och kommer gå att använda om bara några veckor. Det skulle vara så vansinnigt onödigt.
Samtidigt som jag är så vansinnigt less på leggings och omlottklänningar  som användes flitigt under Toshibas bakning.
Så obekvämt vs för stort, vilket också är obekvämt, eller tråkigt. Blä.
Jag minns att jag var less på kläder förra gången också, fast det dröjde lite längre. Allt kommer tydligen tidigare den här gången.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...