Fortsätt till huvudinnehåll

De som redan läst manualen.

En del har ju turen att ha syskon eller nära vänner som har klarat av småbarnsåren när det är dags för de egna knoddarna att dyka upp. Jag hade några nära vänner som fick barn innan mig, som jag tappade kontakten med på grund av den knepiga sitsen jag var i, och inga syskon med barn. Det är ju synd.
De som har de där bebisproffsen kring sig har det ju rätt bra förspänt när det gäller att hitta i manualen till de här små raringarna. För det är så mycket praktiska saker att lista ut. Det måste vara skönt att ha någon, som redan testat sig fram, till hands.
Hur får man skor att sitta kvar på fötter som bara sparkar av dem?
Hur mycket mat är för mycket eller för lite?
Hur tröstar man när liten vaknar av en mardröm?
Hur mycket kläder måste man bylsa på?
Hur många gånger efter den ettusentvåhundrafemtioelfte gången man säger nej går budskapet fram?
När ska man börja och sluta med diverse saker?
Och så vidare. Och så vidare.
Jag antar att listan på frågor knappast blir kortare med tiden. När man är lite slö så skulle det vara skönt med någon som redan bläddrat sönder manualen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.