Fortsätt till huvudinnehåll

Just D mamma.

Så här på Mors dag tycker jag att de här valda bitarna från texten till Just D gamla alster "Mammas tema" säger det mesta.

...Det hela börja på bb för i samma sekund
som du lämna magen så slöts ett förbund
mellan dig och din moder, hon är ditt roder
som styr dina steg och ger dig foder
kollar med ett vakande öga när du växer...

...vad vore man utan sin mamma
hon är premissen...

...och när och var och hur som helst
så har hon svaren
vad man än höljer och döljer
vet hon alltid var hon har en
det tar en blick en nick
på mammors sätt
ett mamma trick
vid mamma bordet och mammas fat
för att inte tala om mammas mat
och din morsa kräver din lojalitet
för hon har upphovsrätten
till din egen befintlighet
och predikar sitt moders manifest
för hur gammal du än blir
så vet mamma bäst
och där sitter man i navelsträngen
och kommer inte loss
men alla har vi något av en oidipus inom oss
och trots att hon astlar och hävar som få
gör det ingenting alls hon är ju ändå
din mamma...

Tack mamma.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.