Fortsätt till huvudinnehåll

Söndag.

Jag valde att titta på Mello igår. Eller det är ju inte Mello längre, det är ju Eurovision, så Euro då. Fast jag såg självklart inte hela, jag såg fram till röstningen. Med självklart menar jag att det skulle hålla på till klockan 1 och Polarn brukar vakna vid 5. Räkna själva. Sen är jag trygg i att vakna upp till att få veta resultatet och att det alltid är "fel låt vann". Min ståndpunkt är densamma där som i politik: om det är röstningsresultatet så är det inte "fel", det är bara inte i min smak eller enligt min åsikt. Och det är inte samma sak. Men om en majoritet har röstat fram det enligt spelets regler så får man väl respektera resultatet, precis som man vill att resultatet ska respekteras när det går ens väg.

Helt enligt beräkningarna så väckte Polarn mig kl 5.18. Fast först efter att ha kommit in och velat lägga sig bredvid någon gång vid 00.30 och då behöva byta blöja och få lite nässpray för att somna om. Klockan 3 fick hon sällskap av sin syster. Jag gick upp och gjorde den lilla primadonna till lags, bara för att få migrän-känningar efter 20 minuter. En "Eeze" (I love you!) och ligga i soffan och blunda i en kvart, samtidigt som Polarn kommenterade Dora, Zack & Quack, Paw Patrol eller vad det nu var på tv:n, hjälpte.
De sista större känningarna försvann lagom tills vi skulle lämna barnen hos mina päron klockan 8. De mindre sitter fortfarande i.

Det för dagen passande vädret ackompanjerade oss när vi åkte iväg och närvarade vid urnsättningen av herr B.o.B.s farfar. Vi följde honom till hans sista vila under regntunga skyar, med snålblåst i ansiktet, som om det fina vädret hade tagit paus enkom för att det inte passar sig med sol och fågelkvitter vid en sådan händelse.

Herr B.o.B. passade på att vila under den långa bilresa hem medan jag höll mig vaken genom att prata om det där gigantiska ämnet socialt arbete med svärfar. Hans yresbana var inom ett besläktat område så vi förstår ju varandra.  Dessutom behövde herr B.o.B. kanske vila lite mer än jag, han har åkt på en infektion i ett otäckt sår i foten. Därför fick vi avsluta med att åka förbi ett apotek och hämta ut antibiotika innan vi hämtade arvsmassorna. Jag vill inte att han åker på blodförgiftning som han gjort en gång tidigare av ett sår i foten.

Nu däremot. Efter en Euro kväll, en tidig morgon, en migrän-baksmälla, en lång dag, nattning av pigga barn och på väg mot en lång morgondag. Nu ska jag sova. Hoppas jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens jobb

En kollega på jobbet kom till mitt rum med en student i släptåg. Han tog mig handen och sa att jag måste följa med, han hade något fantastiskt att visa mig. Vi kom till personalköket, på bordet stod detta: Vi hade fått present han och jag; helt makalösa bakverk. Självklart delade vi med oss med alla kollegor, för det där kunde vi ju inte äta upp själva. Jag tog en liten bakelse: Den var bland det godaste jag ätit. Då fick jag ju lov att prova en bit av den stora gröna tårtan som var någon choklad, saltkaramellnöt-historia. Jag kommer aldrig se på bakverk på samma sätt igen.  Allt för att vi bara gjort vårt jobb. Sen gick jag från jobbet till utvecklingssamtal med Polarn. Läraren läste upp omdömet från den andra läraren måhända att jag är lite skör just nu, men jag blev så rörd att jag blev tårögd. Sen läste hon upp sitt eget omdöme och det var precis lika fint. Ord som " Hög nivå ", " Över målen ", " Du är fantastisk ", " En gl...