Pyret sov som förra natten, oroligt ett par timmar sent på natten men vaknade pigg och glad.
Polarn sov precis som vanligt men frågade efter bappen tre gånger under dagen; en gång när hon blev ledsen och två gånger när hon blev arg. Pyret frågade inte efter den alls, tvärtom så informerade hon sin lillasyster om att bapparna fanns hos kissekatten på Skansen.
Läggdags var något smidigare idag eftersom att ingen av damerna behagade sova på dagen, men visst märker man att de har lite knepigt att komma till ro.
Med tiden kommer det nog gå fint det här, det har väl gått över förväntan hitintills.
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer