Pyret sov som förra natten, oroligt ett par timmar sent på natten men vaknade pigg och glad.
Polarn sov precis som vanligt men frågade efter bappen tre gånger under dagen; en gång när hon blev ledsen och två gånger när hon blev arg. Pyret frågade inte efter den alls, tvärtom så informerade hon sin lillasyster om att bapparna fanns hos kissekatten på Skansen.
Läggdags var något smidigare idag eftersom att ingen av damerna behagade sova på dagen, men visst märker man att de har lite knepigt att komma till ro.
Med tiden kommer det nog gå fint det här, det har väl gått över förväntan hitintills.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer