Fortsätt till huvudinnehåll

Whoop Whoop.

Klar!!
Eller klar och klar, jag skrev till någon slags sista ordet mening som om jag tänker på det nog blev lite förhastad och kass. Om jag tänker på det så fanns det nog mer att göra med hela tentan.
Men jag orkade inte.
Jag läste igenom den, på så sätt att jag kollade referenser, stycken och punkter. Men orden, formuleringarna, funderingarna, jag var så less på dem att jag inte orkade läsa dem en endaste gång till. Det är då man vet att det bara är att lägga ner, att erkänna för sig själv att det är allt jag kommer producera. Det är inte en chans att jag kommer slås av någon magisk inspiration och sitta vaken till midnatt för att ändra hela skiten. För jag har kommit till punkten att jag kallar den för "skiten".
Så jag blundade och tryckte på "skicka", skrev ut en kopia, som jag bara tittade om alla sidor fanns med, men annars la i väskan och kommer låta ligga där tills den dumpas i lärarfacket imorgon.
Jag är klar. Jag låtsas som att det var en salstenta som jag inte hade mer tid att skriva och låter mantrat "jag kan inte bli underkänd" spela i huvudet. En melodi som kanske spelar lite svagare sedan man faktiskt har varit med om att bli underkänd.
Nu känns det som att jag borde ha ett efter-tenta-firande. Men det blir väl mest i form av att unna mig att laga middagen i lugn och ro och hämta barnen lite tidigare. Livin da life liksom. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.