Polarn la sin kompis på kudden vid läggdags och ropade:
"Kompis filt mamma!". Jag lade filten omsorgsfullt över hennes kompis, hon rättade genast till mitt uppenbarligen slarvigt utförda arbete.
Så lade hon sig tillrätta bredvid sin kompis men först böjde hon sig över den och placerade en ljudlig puss på kompisens ansikte, sa:
"Go natt!" och klappade på den.
Jag satt bredvid och dog söthetsdöden.
Sen rättade hon genast till sina pluspoäng genom att stöka och böka runt i sängen, sjunga, knacka i väggen, ta bort kompisens filt, domdera att filten skulle tillbaka, flytta på kompisen, flytta sig själv till fotändan, klappa mig på kinden, sparka med fötterna, ropa efter pappa, kräva att jag skulle ligga bredvid, flytta på kudden och arton andra saker hon inte skulle göra, i fyrtio minuter. Precis när jag höll på att gå upp i limningen av att ligga där och vara lugn och harmonisk för att hon skulle komma till ro, så somnade hon. Då blev hon så där söt igen.
Kommentarer