Fortsätt till huvudinnehåll

Ny dag, nya utmaningar.

Dag tre utan bappen och dag två med våningssäng.

Bappen efterfrågas inte dagtid av någon av damerna men den är ledsamt saknad av Pyret i vargtimmen. Vi har insett att bappen kommer vara lite saknad av oss med. Utan napp är de pratglada arvsmassorna nämligen ännu mer pratglada. Våra öron blöder.

Stortjejsängen är galet uppskattad av båda damerna. Pyret klättrar både upp och ner obehindrat men försiktigt, medan Polarn klättrar upp som en liten apa, fast hon är inte så haj på det där med att ta sig ner. Vi inser att det är bekymmersamt eftersom hon ogärna tar emot hjälp och vill klara av allt som Pyret gör. Hjärntvätten är inledd samtidigt som vi lugnar oss med att hon knappast är den enda tvååringen som bor i ett hem där det finns en våningssäng, det ska nog gå bra. Det är i alla fall lite skönare att kunna lägga sig bredvid de små när det ska nattas eller tröstas, så sängen kanske uppskattas mest av oss vuxna.

Idag övade vi på det där med lekträffar när Pyret med familj var inbjudna till hennes bästis från förskolan. Det är sådant som följer med paketet när man får barn, att vi vuxna får öva på det där med sociala relationer. Pyret har varit snäll och valt en bästis med trevliga föräldrar, det underlättar. För när man efter inbjudan frågar Pyret om hon vill gå och leka hos kompisen nästa dag och hon blir så glad att hon börjar gråta så är det liksom bara att ge sig på det där, fast man inte är så bra på det.
Jag tror inte att vi klantade oss nämnvärt men å andra sidan så är ju deras barn lika besatt vid vårt barn så de har ju inte heller något val, de får stå ut med oss. Moahaha.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.