Fortsätt till huvudinnehåll

Vilken skitdag.

Jag menar inte att det har varit en skitdag på så sätt att den har varit dålig, men vi kommer till det.

Vår promenadkompis pyret behöver skor som är anpassade till vädret och luftar hennes ofattbart svettiga små fötter bättre än jympaskor, och eftersom fötterna verkar vara det enda som växer på den där ungen så tänkte vi starta med att kolla in andrahands marknaden innan vi kollar butikerna. Så vi tog oss till söder.
Några shorts, kortärmade blusar och t-shirts till pyret, tre amnings vänliga klänningar till mig men inga skor blev resultatet. Istället hade vi just startat en promenadrunda som när dagen var slut sträckte sig över två mil.
Vi lämnade hemmet strax efter 10 och kom hem strax efter 17, däremellan åt vi lunch på Nyfiken gul, ammade utmed Hornstulls strand, bytte blöjor på gräsmattor, fikade på Lasse i parken, smörjde in pyret med några ton solkräm, rättade till solhattar och mössor tusen gånger, hade några miljoner vätskepauser och pyret gick och gick och gick, inte hela tiden så klart men massor. Hon är banne mig Energizer Bunny själv.
Det var väl hemma som skitdagen började.

Pyret hade sin vanliga nakenfis stund efter badet, vilket innebär att hon springer runt som en kalv på grönbete och undviker blöja och pyjamas. Den här gången sprang hon in i sitt rum och kom snabbt ut igen för att lämna över något till herr B.o.B. I hennes hand låg något som jag tolkade var en sån där chokladkotte som finns till jul, fast utan fint glansigt papper. Det var ingen chokladkotte, om vi säger så... Jag höll på att garva ihjäl mig.
Polarn ville inte vara sämre och överraskade med att leverera, redan efter tre dagar. Kan det vara den där mjölkfria kosten som är nyckeln..? Jag är trött som en sengångare av att utesluta mjölkprodukter, mycket av de mjölkfria ersättningarna smakar apa och jag saknar choklad så jag håller på att avlida, men eftersom polarn slipper eksemen, skriker mindre och verkar ha fått fart på magen så är det ingen stor uppoffring och jag vågar fasiken inte prova någon mjölkprodukt nu.

Det var vår lördag. Sol, värkande fötter och fina presenter.

Kommentarer

Anonym sa…
Sket hon sig själv i näven alltså? :D /MF
B.o.B. sa…
Det vete tusan hur hon gjorde, men det verkar väl inte bättre. Den där ungen alltså...

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...