Fortsätt till huvudinnehåll

Senaste nytt från fronten.

Det har blivit varmt, på riktigt och pyret visar sig bli tjurig av värmen. Det kommer bli en rolig sommar.

Polarn visar oroväckande tendenser till att vara lite... ...vek, eller vad man kan kalla det. Hon blir skrämd av höga eller plötsliga ljud, blir ledsen och börjar gråta om man lämnar rummet, visar redan lite mammiga tendenser och gråter varje gång pyret gråter.
Det sistnämnda är ju fasligt roligt såna här dagar när pyret är tjurig och börjar gråta för allt och inget typ varje kvart.
In stereo where available.

Själv har jag fått värmeeksem på bröstet samtidigt som polarn helst vill bli buren mot bröstet. Ingen bra kombination. 

Min skavsårs problematik löstes genom att köpa billiga tygskor på H&M. Det löser dock inte värken jag får av att gå i så platta skor. Jag kan banne mig inte vinna det där kriget mina fötter startar varje sommar.

Jag tänkte att det var skönt att det har blivit varmt för då slipper man klä på hundra lager kläder på små och stora bebisar innan man ska gå ut. Det är i och för sig sant, men man sparar ju varken tid eller frustration för istället ska stora bebisen, också känd som chiliostbågen, smörjas in med solkräm. Jag tror fasiken att det går åt mer tid och frustration åt det än vad vinterkläder gjorde.

Over and out.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...