Jag har packat ihop och skänkt iväg preggo-kläderna.
De hade blivit för stora, jag var kräkfärdig på dom och har inga planer på att kliva i dom igen, så första bästa preggo fick dom.
Visst, jag hade kunnat sälja dom på blocket men jag orkade banne mig inte och man får ju ändå inga pengar för det man säljer där. Istället tog jag den lättaste och lataste vägen och bara hivade iväg dom, får jag en slant för dom så får jag.
Jag måste säga att det hål i garderoben som de lämnade efter sig är nog det skönaste mina ögon vilat på på länge.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer