Fortsätt till huvudinnehåll

Vissa problem.

Förlåt.
Jag kunde inte låta bli.
Jag vet, jag har banne mig problem.
Jag har städat innan jag går iväg till provet istället.
Jag kan verkligen inte låta bli.
Det är inte så att jag inte försöker, jag vill så gärna vara den där som lite coolt kan strunta i det.
Som slänger sig på soffan och tänker att det där kan göras senare, det är ingen brådska.
För det är ju ingen brådska, ingen katastrof, det kommer ju fler tillfällen, och ingen skulle dö av att jag inte har dammsugit.
Utom jag så klart.
Som inombords inte skulle kunna slappna av när jag vet att det finns något som måste tas itu med förr eller senare, och därför stressa ihjäl mig.
Korkat.
Gamla "Skjut inte upp till morgondagen vad som kan göras i dag" ligger och spökar i bakhuvudet och har blivit mitt striktaste budord.
Snacka om issues.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän