Fortsätt till huvudinnehåll

Fobi.

Dagen är tillägnad självstudier till största del.
Och studerat själv har jag gjort.
Jag har förhört mig själv också.
Men jag behöver en paus emellanåt, att bara försöka trycka in information timme in och timme ut fungerar inte för mig.
Så jag pluggade, sen bytte jag överkast.
Pluggade lite till, och käkade lunch.
Pluggade mer, och ställde undan två klappstolar som fick plats i skrubben efter den tidigare vind-brokaden.
Pluggade ytterligare lite till, och bytte duschdraperi, badmatta och rensade lådor.
Pluggade ännu mer, och rensade bland ytterkläderna.
Då upptäckte jag min fobi.
Snor-fobi.
I varenda en av mina jackor ligger näsdukar.
Två stycken, redo för action.
Det är det första jag lägger ner i en jacka och det sista jag kollar om det finns i väskan innan jag går hemifrån.
Som om det skulle vara livsfarligt att vara utan.
Fast det är det.
Om inte annat så är det vansinnigt irriterande.
Och min kran rinner lätt, av förkylning, på hösten och vintern av blåsten och kylan, och  på våren av pollen.
Snorfobiker var det.
Undrar om det finns stödgrupper för det?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän