Fobi.

Dagen är tillägnad självstudier till största del.
Och studerat själv har jag gjort.
Jag har förhört mig själv också.
Men jag behöver en paus emellanåt, att bara försöka trycka in information timme in och timme ut fungerar inte för mig.
Så jag pluggade, sen bytte jag överkast.
Pluggade lite till, och käkade lunch.
Pluggade mer, och ställde undan två klappstolar som fick plats i skrubben efter den tidigare vind-brokaden.
Pluggade ytterligare lite till, och bytte duschdraperi, badmatta och rensade lådor.
Pluggade ännu mer, och rensade bland ytterkläderna.
Då upptäckte jag min fobi.
Snor-fobi.
I varenda en av mina jackor ligger näsdukar.
Två stycken, redo för action.
Det är det första jag lägger ner i en jacka och det sista jag kollar om det finns i väskan innan jag går hemifrån.
Som om det skulle vara livsfarligt att vara utan.
Fast det är det.
Om inte annat så är det vansinnigt irriterande.
Och min kran rinner lätt, av förkylning, på hösten och vintern av blåsten och kylan, och  på våren av pollen.
Snorfobiker var det.
Undrar om det finns stödgrupper för det?