Fortsätt till huvudinnehåll

Föraning.

Jag slogs av tanken att jag inte är gravid den här gången heller i dag.
Naturligtvis kan jag ju inte veta det helt säkert än.
Men tanken dök upp, och förstärktes av en känsla.
Det kan vara ett försvar så klart, ett sätt att förbereda mig inför en besvikelse.
Det kan också vara ett slags magiskt tänkande "Om jag tror att det inte är så, så kanske det är så".
Kanske är det hopplösheten som vill visa sig för en stund.
Eller så är det bara en tanke och känsla, helt utan rim och reson, vett eller sans.
Känslor är ju inte alltid rätt.
Samtidigt som den där magkänslan så ofta visar sig vara den rätta.
Jag vet inte, har ingen aning.
Och det är just den ständiga ovissheten som driver mig till vansinne.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän