Fortsätt till huvudinnehåll

Man blir ju bara 2 en gång.

Vi satte strålkastaren på Polarn idag, hon som blev född till att vara nummer två. Eller i alla fall blev hon född till att vara syster till en brud som vet hur man tar plats och ogärna står tillbaka för någon annan. Just därför är det ofantligt viktigt att sätta Polarn i främsta rummet, även om hon börjar bli riktigt bra på att kliva fram och kräva sin plats.

Vi sov knappt alls under natten, någon av oss, vi hade boxningsmatch alla fyra till följd av förkylningar och klåda. Men Polarn var på gott humör till frukosten ändå, kanske för att hon hade koll på att det var hennes "Jamåhonleva" idag.
När alla var vakna fick hon sång med tomtebloss och en liten present, sittandes vid köksbordet med födelsedagståget framför sig. Min dröm är att väcka födelsedagsbarnet med frukostbricka, men det är ju svårt att som familj väcka någon som vaknar mellan fem och sex. I framtiden kanske.

Sen gjorde vi tårta, blåste upp ballonger, satte på kalasklänning (åh som Polarn älskar klänningar just nu!) och försökte få Pyret att förstå att det var Polarns dag, innan familjen kom för att fira. Hon fick presenter hon verkade uppskatta, presenter som var sådant hon tycker om men som Pyret inte är så väldigt intresserad av, sådant hon kommer få ha lite ifred.

Efter ett kort kalas med mycket socker, ett bad och en önskemiddag: Hammbujjaje!! Me pommfjitt å ketsupskapjutta!! ("Ketchup ska prutta" som i sången, ketchup heter så nu.), slocknade dagens stjärna.

Polarn, min älskade lilla överraskning. Som börjar bli så stor.
Aldrig har någon gjort mig så chockad.
Aldrig har någon testat mina nerver så.
Aldrig har någon krävt så mycket av mig. Inte ens Pyret.
För även om Polarn var den andra så var hon så mycket mer oväntad.
Samtidigt som jag var mer förberdd på vad som kunde vänta så gick hon inte att förberda sig inför.
Hon är lågmäld jämfört med sin syster men har alltid krävt så mycket mer.
Att älska det andra barnet lika mycket som det första är inte alls svårt, för man älskar en alldeles egen varelse för dess alldeles egna egenheter och Polarn har så otroligt många egenheter att kärleken blir oändlig. Alldeles oavsett.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.