Fortsätt till huvudinnehåll

Man blir ju bara 2 en gång.

Vi satte strålkastaren på Polarn idag, hon som blev född till att vara nummer två. Eller i alla fall blev hon född till att vara syster till en brud som vet hur man tar plats och ogärna står tillbaka för någon annan. Just därför är det ofantligt viktigt att sätta Polarn i främsta rummet, även om hon börjar bli riktigt bra på att kliva fram och kräva sin plats.

Vi sov knappt alls under natten, någon av oss, vi hade boxningsmatch alla fyra till följd av förkylningar och klåda. Men Polarn var på gott humör till frukosten ändå, kanske för att hon hade koll på att det var hennes "Jamåhonleva" idag.
När alla var vakna fick hon sång med tomtebloss och en liten present, sittandes vid köksbordet med födelsedagståget framför sig. Min dröm är att väcka födelsedagsbarnet med frukostbricka, men det är ju svårt att som familj väcka någon som vaknar mellan fem och sex. I framtiden kanske.

Sen gjorde vi tårta, blåste upp ballonger, satte på kalasklänning (åh som Polarn älskar klänningar just nu!) och försökte få Pyret att förstå att det var Polarns dag, innan familjen kom för att fira. Hon fick presenter hon verkade uppskatta, presenter som var sådant hon tycker om men som Pyret inte är så väldigt intresserad av, sådant hon kommer få ha lite ifred.

Efter ett kort kalas med mycket socker, ett bad och en önskemiddag: Hammbujjaje!! Me pommfjitt å ketsupskapjutta!! ("Ketchup ska prutta" som i sången, ketchup heter så nu.), slocknade dagens stjärna.

Polarn, min älskade lilla överraskning. Som börjar bli så stor.
Aldrig har någon gjort mig så chockad.
Aldrig har någon testat mina nerver så.
Aldrig har någon krävt så mycket av mig. Inte ens Pyret.
För även om Polarn var den andra så var hon så mycket mer oväntad.
Samtidigt som jag var mer förberdd på vad som kunde vänta så gick hon inte att förberda sig inför.
Hon är lågmäld jämfört med sin syster men har alltid krävt så mycket mer.
Att älska det andra barnet lika mycket som det första är inte alls svårt, för man älskar en alldeles egen varelse för dess alldeles egna egenheter och Polarn har så otroligt många egenheter att kärleken blir oändlig. Alldeles oavsett.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Men herregud!

Pyret behövde ett par nya jympaskor. Hur svårt ska det vara. Svårt. Jätte-jätte-jättesvårt. Hon ville ha jympaskor med glitter på. Och guld. Vi lovade ingenting och förklarade att vi inte kunde bestämma vad det fanns för skor i affärerna, eller i vilka storlekar. Första affären. Hon hittar ett par svarta skor med glitter som jag också tyckte var okej. Men inte 600 kronor okej. Sen hittade hon ett par med glitter-ränder i regnbågens alla färger som jag tyckte var way out there och heller inte värda 800 pix. Andra affären. Ett par Frost-glitter-jympaskor och ett par guldglitter-jympaskor blev till stooora förälskelser, men fanns bara i storlek 25 och uppåt. Pyret ska ha 24. Tredje affären. Igen, jävla Frost-glitter-jympaskor i storlek 25 och uppåt. Inga andra skor duger än de i guld och med Frost vid det här laget. Inga som helst förkl...

Tänk positivt.

Tentan är klar och inskickad! Eller "klar",  jag vet ju i och för sig inte om jag har skrivit det läraren tyckte att jag skulle. Men imorgon har vi redovisning för grupparbetet, sen är skolan slut! Eller "slut" är den ju inte förrän nästa sommar. Men det är sommarlov! Eller "lov",  jag börjar ju jobba på måndag. Men det är ledig helg! Eller "ledig" är man väl aldrig med barn. Men det är fredag! Fredag är det, ingen kan ändra på det!!

Dagens jobb

En kollega på jobbet kom till mitt rum med en student i släptåg. Han tog mig handen och sa att jag måste följa med, han hade något fantastiskt att visa mig. Vi kom till personalköket, på bordet stod detta: Vi hade fått present han och jag; helt makalösa bakverk. Självklart delade vi med oss med alla kollegor, för det där kunde vi ju inte äta upp själva. Jag tog en liten bakelse: Den var bland det godaste jag ätit. Då fick jag ju lov att prova en bit av den stora gröna tårtan som var någon choklad, saltkaramellnöt-historia. Jag kommer aldrig se på bakverk på samma sätt igen.  Allt för att vi bara gjort vårt jobb. Sen gick jag från jobbet till utvecklingssamtal med Polarn. Läraren läste upp omdömet från den andra läraren måhända att jag är lite skör just nu, men jag blev så rörd att jag blev tårögd. Sen läste hon upp sitt eget omdöme och det var precis lika fint. Ord som " Hög nivå ", " Över målen ", " Du är fantastisk ", " En gl...