Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens rapport.

Polarn kom och väckte mig klockan 03.40. Hon ville ligga bredvid mig men inte somna sådär på stört utan väntade en 20 minuter.
Nästan på minuten blev det därefter skiftbyte; några minuter efter 4 ropade Pyret. Hon ville äta frukost men jag vägrade servera den, köket var resolut stängt. Då ville hon sova bredvid mig i stora sängen (som inte är så stor längre med två arvsmassor i den) men inte heller hon somnade på direkten utan väntade en 20 minuter. Då var klockan typ 4.30 och jag hade larmet ställt på 5.00.

Varför då?! undrar man kanske.
Jo, för att jag skulle lämna arvsmassor på förskolan innan jag skulle iväg och tentaplugga från klockan 8.00.
Alltså skulle jag hinna:
Äta frukost, dricka kaffe, kladda på mascara, få till nya frisyren, hitta kläder, utfodra, klä på, och borsta hår och tänder på Polarn, väcka, utfodra, klä på och borsta hår och tänder på Pyret, få på båda barnen ytterkläder, packa min väska, packa barnens väska och komma utanför dörren vid 6.45.
Man behöver gå upp klockan 5.00 då. Därför kunde jag lika gärna gå upp 4.30 för somna om på 30 minuter är omöjligt.
Men jag kom ändå inte utanför dörren förrän klockan 7.00. *besvikelse* (får gå upp klockan 4 nästa gång)

Sen satt vi och lite förvirrat gick igenom allt vi tror kan komma upp på tentan imorgon, i dryga 5 timmar. *skjutmig*

En mentalt och känslomässigt krävande situation med många frågor, funderingar och känslor fick avrunda dagen innan det var dags att rusa till förskolan. *mosaminhjärna*

Så fick kvällen kännetecknas av att utfodra och natta två pigga arvsmassor på egen hand, varav en (jag pekar inte ut någon, men den envisaste just nu är den yngsta) fick för sig att hon ville somna i soffan. Det tog hundra år av utbrott innan jag lyckades förmedla att hon fick somna i soffan, men då fick hon ligga själv, för att jag skulle vara i hennes, och hennes systers, säng och läsa godnattsaga. Då nickade hon, torkade tårarna och gick till soffan. När det andra barnet somnat i sin egen säng gick jag ut och fann lilla hjärtat sovandes invirad i en filt. Hon hade alltså hämtat en pläd, klättrat upp i soffan, lagt filten över sig och slockat på fem minuter. *stoltöversjälvständigheten,menhjärtatblöder*

Sen repeterade jag mer av ämnet kvantitativa forskningsmetoder innan jag ska somna tidigt för att klara av tentan imorgon bitti. *omniväckermiginattkommerjaggråta*

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.