Arvsmassorna har börjat leka allt mer med varann, utan att blanda in andra.
Idag fick Polarn hälsa på Pyret på hennes jobb i mormors kök, som alldeles uppenbarligen var en vårdcentral. Hur ska man annars förklara att Polarn gick därifrån med plåster på 6 fingrar och båda fötterna.
Pyret har med andra ord upptäckt att hon kan utnyttja sin lillasyster. Och lillasyster protesterar självklart inte.
Så länge det stannar vid att mumifiera sin syster i plåster är det väl okej, men med den där påhittiga och försekomna lilla genpoolen ser jag framför mig alla bilder på nätet av småsyskon målade från topp till tå i diverse saker, och låter min fantasi skena iväg.
Hur ska det sluta?
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer