... är ju rent skitsnack.
Imorgon är beräknat förlossningsdatum men det är ju verkligen omöjligt att veta när det blir på riktigt. Här gick alla och trodde att jag skulle föda tidigt liksom...
De senaste två dagarna har den tidigare veckans energiboost varit som bortblåst. Jag är trött, illamående och konstant hungrig (bra kombo), har huvudvärk, är svullen, har ett tryck i magen bortom vett och sans och har lite förvärkar.
Men inte fasiken har det resulterat i någon bebis.
Det mest irriterande är egentligen inte alla besvären, de skulle vara lätta att orka med om jag visste att de var ett tecken på att något var på gång. Man är ju beredd på att det känns att föda barn. Men efter den sköna energikicken är det lite snopet att må sämre igen, mycket sämre, och jag blir lite skraj för att behöva må så här i många dagar till. Herrejisses, tänk om jag går över i flera veckor till!
Trots mitt vetenskapliga sinne har jag börjat Googla "få igång förlossning". Skrönor, hittepå, det-funkade-för-mig, allt är välkommet. Fast jag vet att inget av det hjälper, om inte läkarvetenskapen kliver in och hjälper till så kommer ungen när den är redo.
Men jag hoppas på att det är snart.
Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...
Kommentarer