Fortsätt till huvudinnehåll

Inga nyheter är goda nyheter...

... är ju rent skitsnack.
Imorgon är beräknat förlossningsdatum men det är ju verkligen omöjligt att veta när det blir på riktigt. Här gick alla och trodde att jag skulle föda tidigt liksom...
De senaste två dagarna har den tidigare veckans energiboost varit som bortblåst. Jag är trött, illamående och konstant hungrig (bra kombo), har huvudvärk, är svullen, har ett tryck i magen bortom vett och sans och har lite förvärkar.
Men inte fasiken har det resulterat i någon bebis.
Det mest irriterande är egentligen inte alla besvären, de skulle vara lätta att orka med om jag visste att de var ett tecken på att något var på gång. Man är ju beredd på att det känns att föda barn. Men efter den sköna energikicken är det lite snopet att må sämre igen, mycket sämre, och jag blir lite skraj för att behöva må så här i många dagar till. Herrejisses, tänk om jag går över i flera veckor till!
Trots mitt vetenskapliga sinne har jag börjat Googla "få igång förlossning". Skrönor, hittepå, det-funkade-för-mig, allt är välkommet. Fast jag vet att inget av det hjälper, om inte läkarvetenskapen kliver in och hjälper till så kommer ungen när den är redo.
Men jag hoppas på att det är snart.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fika hjälper

Det blev ingen "mormormiddag" idag, som det annars är varje tisdag, för lilla mamsen var krasslig igen. Arvsmassorna krävde att middagen var så lik mormormiddag som den kunde vara, jag kom inte undan med detta alltså: Så jag gjorde fläskfilégratäng med ris och fick ta mig ut för att köpa fika. Då stötte jag på denna lilla raring Jag älskar Nutella. Allt med Nutella är gott, så inte alls överraskande att Nutella biscuits också var gott. De matchar även det ökade sötsuget som jag förstår hör ihop med förklimakteriet, precis som allt annat.  Jag tror att jag räddade tisdagen, även om arvsmassorna saknade sin mormor, morfar och Bobbo. Fika räddar det mesta.