Fortsätt till huvudinnehåll

Tolvtimmars pass.

Jag hade möjlighet att ta lite sovmorgon idag, så självklart vaknade jag klockan 5.54 och var pigg. Och eftersom jag gick upp så vaknade självklart den yngsta arvsmassan och började begära frukost och grejer. Det var väl så att jag var ledig från jobbet idag för att ta ett arbetspass på det andra jobbet, förskolan hade stängt och därför var det mamma-jobb inbokat.

Kanske är det fel att kalla det för jobb att ta hand om sina barn, men troligtvis inte.

För att aktivera de små hade jag bokat in en dag på Skansen tillsammans med deras mormor och morfar. Inte för att det finns så mycket på Skansen, men att åka tåg och spårvagn, knata runt och titta på de få djur man ser, sätta sig och äta lite här och där, åka ett par dassiga karuseller, åka lite rutschkana, klättra på låtsasdjur och stängsel och sen åka spårvagn och tåg hem igen, det räcker.

Eller räcker och räcker, arvsmassorna ville måla, göra pärlplattor, hjälpa till att vattna blommor, hjälpa till att sortera tvätten, hjälpa till att stryka en hög kläder, och hjälpa till att laga mat när vi kom hem. För de orkar hur mycket som helst, utom när man säger att de visst orkar för då är de så trötta att de håller på att avlida.

Men när vi hade vår pratstund när de skulle sova så sa Polarn att hon älskade sitt nya jobb; att åka tåg med mormor och morfar, och Pyret att hon hade haft en underbar dag. Jag får därmed anse att mitt tolvtimmars arbetspass; från kl 6.00 till 18.00, är väl utfört, med lite hjälp från mitt egna dna-ursprung.

Jag "firade" med att köra ett pass på crosstrainern och plugga inför eventuellt delegeringsprov.
En ledig dag. Eller, sådana finns inte riktigt lägre va?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...