Fortsätt till huvudinnehåll

Ledig dag.

Jag spenderade min lediga dag med att åka till jobbet.
I sex timmar satt jag och skrev på ett prov för att få en delegering. Sex timmar i ljudet av att byggarbetare bilade bort golv på våningen ovanför. Det var inte konstruktivt.
Det är meningen att provet ska skrivas på jobbet för att man ska få betalt för den tiden man skriver det. Nu räknar jag kallt med att jag hade kunnat skriva klart det om jag hade fått skriva det i en något mer harmonisk miljö, därför väljer jag att skriva resten hemma, obetalt. För herre min skapare, det var tamefan omöjligt att tänka en tanke fullt ut i det där ljudet, det var ren tortyr. Att skriva på en slags hemtenta och leta fakta och försöka formulera svar var bortom plågsamt.

Men eftersom större delen av dagen var tortyr kunde jag väl fortsätta i samma anda. Medan herr B.o.B. nattade barnen körde jag ett träningspass. Jag hade ingen lust. Ingen alls. Och mina höfter har gjort så in i bäcken ont hela dagen. Men desto nöjdare är jag när jag räknat ner den sista stretchingsekunden med svetten droppande från en knallröd panna.   

En ledig dag full av arbete. Fullständigt logiskt.

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bara vi.

Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Så komplett inkomplett.

En vän funderade över det där; hur livet kunde vara så komplett och inkomplett samtidigt. Och visst är det märkligt att man kan stå med en guldgruva i ena handen, samtidigt som man skyfflar livets skit med den andra. Eller som jag sa till den oförstörda och på-tonåringars-vis-kaxige sommarungdomen som jobbar med oss: Bli inte vuxen, för vissa dagar suger det på ett sätt som är så totalt tragiskt. Jag är lycklig, harmonisk och så nöjd med tillvaron just nu, det känns som att pusslet är lagt, samtidigt som vissa delar av livet är som en Lars Norén pjäs. Det gör att det känns skönt att äntligen känna mig harmonisk och lycklig efter allt, samtidigt som jag känner mig lite skyldig som njuter av livet när det också gör mig så ledsen, rädd och besviken. Lite som att det inte skulle gå att vara nöjd och missn...
Skicka en kommentar
Läs mer

Golfklapp.

Fick tillbaka resultatet från det senaste matteprovet. Jag ger mig själv en klapp på axeln för resultatet, för nu vet ju alla att i det här fallet har läraren inte bidragit för fem öre. Dessutom är det solsken ute idag. Och jag såg tussilogo på väg till skolan. Nu flinar jag belåtet för en stund, tills det är dags att fortsätta plugga lite till, då rynkar jag ögonbrynen och frustar igen.
Skicka en kommentar
Läs mer