Fortsätt till huvudinnehåll

Dags nu

Det är dags att ta tag i sig själv.
Jag har ont i ryggen, ont i höfterna, återkommande huvudvärk, är trött så jag vill gråta från väckning till gonattkudden och har problem med kramp i vader och fötter. Det sistnämnda kunde visst avhjälpas med magnesiumtillskott enligt narkosdoktorn på jobbet, så det är införskaffat. Det övriga kan nog bara avhjälpas med styrketräning och lite bättre kosthållning. Bättre kosthållning än en grundföda bestående av koffein och kolhydrater tänker jag då.

Så. När Polarn väckte mig imorse fick hon sitta med paddan medan hon åt frukost, så låg jag och krälade runt på golvet nedanför henne, med Olga Rönnbergs Mammaträningsbok i högsta hugg. Det är ju lite sent kanske, men det är säkert foglossningshöfter och post-preggo hållning som är orsaken till värken, så jag börjar där.

När Polarn hade ätit klart fick jag hämta en extra träningsmatta, för då ville hon "träna också", och "hjälpa till". Det var ju trevligt med lite sällskap men tufft att göra plankan med en tvååring på ryggen.

Med programmet genomfört gjorde vi frukost; omelett med paprika och keso. Eller paprikan fick jag "smaka", Polarn fick nämligen tag i den och började äta den som ett äpple. Hon åt upp 3/4 dels paprika på egen hand. Därmed visar hon vägen i den nyttiga inriktning vi försöker ta oss.

Nu har vi i alla fall börjat dagen bra, och med en sådan start kan vi ju lätt unna oss både fika och lördagsgodis tänker jag. Då vaknar Pyret och börjar prata om att hon vill åka till skogen och plocka blåbär.
Så nu ska vi leka friluftsliv också.
Det borde ju finnas någon gräns för hur nyttig man får vara på en lördag känner jag, men det är väl ingen som lyssnar på mig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Se upp!

Polarn är ganska känslig för myggbett. Hon får många och de blir som kanonkulor. Därför är hon ganska rädd för myggor. Allt smått som flyger piper hon till över, frågar vad det är, och när man svarar så undrar hon om den äter blod. Är det en mygga får hon nästan panik. Häromdagen klagade den lilla damen över ont i benet, men lyckades promenera, hoppa och skutta utan besvär, så vi tänkte inte mer på det. Förrän på kvällen. Då såg vi att hennes ena knä och nedre del av benet var svullet, och att en hård kula fanns strax under knät. Ett litet sår fanns på knät, men utan rodnad eller svullnad. Hon var bombsäker på att det var ett myggbett. Jag tänkte mer att hon ramlat eller hoppat och fått någon slags muskelknuta. Svullnaden var nästan borta följande morgon, och kulan under knät var helt borta. Så jag släppte saken något. Imorse upptäckte jag två myggbett vid ankeln. Vid lunch råkade jag klia lite och ena myggbettet fick ett sår. När jag gick hem tyckte jag att det gjorde ont och spän...

Dagens dag

Jag har ju helt glömt att berätta hur jag maxde den första sommarvarma och soliga dagen på året (i lördags)? Man följer med Cous-cous på en trip till Trosa. Där fanns Vintage sale med olika fynd: Klänning från Espirit. Jacka från Park Lane. Blus från Mixeri och fejkskinnbyxor från H&M. Blus från Vila. Alltsammans för 500:- Efter en promenad i hamnen och genom staden Tog vi en lunch. och glass Men man vill ju inte avsluta dagen när det känns som rena semestern. Så vi åkte till en handelsträdgård där jag inte kunde låta bli att spontanshoppa fler blommor jag inte har plats för. Som en plättar och två oxalis. Vi var ändå inte nöjda, så vi drog vidare till nödvändigheter på Granngården och mer secondhand. Klänning i behov av steamer från In wear. Vintage från Oravais. Efter 9 timmar rundade vi av dagen, alldeles fulltankade med D-vitamin och energi. En helt fantastisk dag.

Rysligt trevligt

Tillsammans med Cous-cous stod vi i kö innan portarna ens öppnat. Vädret var lagom grått och dystert för att passa in i att besöka Kolmårdens Halloween. Det hade på riktigt inte blivit särskilt effektfullt om solen hade skinit som den gjorde igår. Arvsmassorna var inte helt överens om vilken nivå av Halloween de ville utsättas för, så vi började med de mer barnvänliga delarna som Drakskogen och Pumpadalen , för att inte tala om att se alla djur. Snöleoparder ! Pyret hade innan vi åkte tänkt gå med Cous-cous i det lite rysligare delarna, de upplevelse aktiviteter de arrangerat. Men när det var dags att gå in i den första:  Hospitalet,  ville hon att vi så kallade vuxna skulle testa först. Och nä, jag tror inte att hon skulle uppskatta att gå på knölig mark i mörka trånga utrymmen med skådespelare som skriker och skräms. Cous-cous och jag testade på Bakgården också och fick hoppa ännu lite mer när några skrämdes. De får ju lätt mig att tappa kontrollen genom att göra det mörkt...