Från Äh, jag är ett trött och slitet preggo, vem orkar bry sig.
Till Jag står inte ut en sekund till.
När jag tittade på mina extremt skitiga fönster alltså.
Fast som ett trött och slitet preggo så fanns det ju ingen chans att jag skulle orka tvätta 6 stycken 3-glas fönster och en balkongdörr.
Lösning: en Kärcher fönstertvätt inhandlades, så nu är fönstren randiga men mycket, mycket renare. Att dom blev randiga beror nog mer på att våra fönster är så slitna att det lossnar ditt och datt från fönsterkarmarna, än på maskinen.
För det var ett väldigt smidigt sätt att få utsikt. Väldigt smidigt.
Nu är jag lite nöjdare, men börjar kika på andra städprojekt ett slitet preggo inte borde pyssla med.
Någon mer som tänker boa-varning?
Arbetsdagen hade några svåra patienter och en gnutta stress inbakat. Så jag blev lite trött. Det var därför lite svårt att ställa om från det till att se fram emot en kväll ensam med arvsmassorna. Kollegan har uppnått pre-teen åldern med tvillingdöttrar och förstår livet med två små på ett fantastiskt sätt, kanske för att vi förefaller tänka lika även i andra situationer än i mammalivet. Nu pratade hon om hur hon lämnat tiden när det kändes som att världen skulle gå under när det väntade en kväll ensam med barnen, bakom sig. Istället såg hon fram emot det, de ordnade tjejkväll och gjorde det till något speciellt. Jag bestämde mig för att även om arvsmassorna inte är tolv så kanske konceptet kunde anpassas för oss också. Kanske kunde den där Posttraumatiska stressen som naglat sig kvar sedan bebis-tiden bekämpas med lite positivt tänkande, rätt inställning och en plan. Här skulle skapas en tjejkväll. Jag började med att stanna till på vägen hem för att invänta Glassbilen. Vi ...
Kommentarer